Heli Haapasalo på Hallwylska museet

Heli Haapasalo på Hallwylska museet ser nya möjligheter i att presentera museets innehåll digitalt.

© Erik Lernestål/Statens historiska museer

"Kommer besökarna att hitta tillbaka till oss?”

Sveriges museer pressas hårt av pandemin. Heli Haapasalo, chef på Hallwylska museet i Stockholm, berättar om oron inför fram­tiden och om digitala förhoppningar.

16 april 2021 av Anna Larsdotter

Under coronapandemin har nittio procent av världens museer hållit stängt under kortare eller längre tid. Nästan alla Sveriges museichefer vittnar om att sjukdomen har påverkat verksamheten. 

Minskade besökssiffror

De berättar om krisande ekonomi, permitteringar, drastiskt minskade besökssiffror, kulturarv som hotas och utställningar som läggs på is. Men också om ett utvecklat digitalt tänkande och fler virtuella besök. 

Populär Historia har pratat med Heli Haapasalo på Hallwylska museet i Stockholm, ett museum som har haft stängt både under förra våren och delar av vintern. En utmanande tid som, när detta skrivs, långt ifrån är över.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

Vid vilken tidpunkt förstod du att coronan skulle få drastisk, för att inte säga historisk, effekt på Hallwylska och museivärlden?

– När vi stängde i slutet av mars 2020 insåg jag att detta kommer att få väldigt stor betydelse. Men det var på hösten som chocken kom, att det inte var över, att allt bara fortsatte. Vi försökte hänga med i alla rekommendationer och tvingades stänga igen när vi hade trott att det skulle komma en ljusning, berättar Heli Haapasalo och fortsätter:

– Vi hade räknat med 20 000 besökare på vår nya utställning »Mot kontinenten«, men trots att vi hade öppet under sommar och tidig höst kom det bara knappt tusen personer. Folk vågade inte.

Hallwylska museets matsal

Hallwylska museet har flera digitala utställningar, och många rum i privatpalatset kan utforskas via välgjorda 3D-modeller. Gå in på hallwylskamuseet.se.

© Hallwylska museet

Hallwylska ingår i en statlig myndighet, har det varit en trygghet?

– Ja absolut, eftersom vi är flera museer som har delat förlusterna. Vi har en samordningsgrupp som möts två gånger i veckan, och det finns en central planering för öppning och stängning av museerna. Samtidigt är vårt museum till stor del självfinansierat. Trettio till femtio procent av våra intäkter kommer från visningar och programverksamheten, och även om vi har fått extra anslag, så täcker de långt ifrån hela bortfallet.

Har ni tvingats att varsla personal?

– Nej vi har försökt att snåla på andra sätt istället. Programverksamheten med externa medverkande är helt borta, vi har stoppat annonser i pressen, vi åker inte på studieresor, vi har kunnat dra in på städning och på vissa väktartjänster. Dessutom beslöt jag att hålla stängt på tisdagar under de perioder museet annars har haft öppet.

Har pandemin fört något positivt med sig?

– När det gäller digital kompetens och erfarenhet har vi tagit ett jättekliv framåt. Vi har ett tjugotal pedagoger som har fördjupat sig i bild, klipp och ljud, framförallt för sociala medier. Personalen har varit väldigt engagerad och det har skapats en tillåtande kultur som har varit mycket positiv. I framtiden kommer vi troligen att ha vissa digitala pedagoger som fördjupar sig i tekniken. Det tänkandet kommer att ha betydelse även när vi rekryterar.

Ni håller digitala visningar, bland annat för äldreboenden. Hur fungerar dessa visningar?

– Vi visar köket här på Hallwylska, och berättar om hur man tog hand om maten, och vad det fanns för tekniska hjälpmedel på Wilhelmina von Hallwyls (1844–1930) tid. Under visningarna har publiken möjlighet att interagera.

Vilka fördelar ser du med satsningen på det digitala?

– Den öppnar en helt ny värld där vi kan nå målgrupper även långt utanför vårt fysiska museum. Våra möjligheter att kommunicera ökar, kanske även på andra språk än svenska. Det finns väldigt mycket att fundera på där, säger Heli Haapasalo och fortsätter:

– Sedan är det en process att se hur man kan få ihop intäkterna. Vi säljer digitala biljetter till inspelade visningar och föredrag, och det har hittills gått ganska bra. Men det är en utmaning.

Hur kommer relationen mellan besökare och museer att förändras i framtiden, tror du?

– Det finns många frågor kring det. Även om vi har föryngrat vår publik, så är majoriteten fortfarande äldre. Kommer de att hitta tillbaka efter pandemin? Kommer turister att vilja resa till Stockholm, till ett museum mitt i stan?

Vad har ni för konkreta planer framåt?

– I juni kommer vi att öppna en ny utställning som handlar om mötesplatser för homosexuella. I fokus står Rolf de Maré, barnbarn till Wilhelmina von Hallwyl, men också en samling »toalettklotter«, som finns i vårt arkiv. Vi vill lyfta fram hur man kunde mötas och leva som homosexuell i en tid när det inte var lagligt. I utställningen utgår vi bland annat från Rolf de Marés livsstil och umgänge.

Fotnot. Om Rolf de Maré och Svenska baletten, som han startade i Paris 1920, handlade en artikel i Populär Historia nummer 11/2020. Den finns även på www.popularhistoria.se.

Publ. i Populär Historia 5/2021

FAKTA - Heli Haapasalo

Yrke: Konstvetare, chef för Hallwylska museet.

Bakgrund: Arbetat med samtidskonst på Stockholms-museer och i andra sammanhang.
Chef på Hallwylska sedan 2010.

Aktuell med: En av många som kämpar för museernas överlevnad och försöker planera framtiden efter pandemin.

Kanske är du intresserad av...

Läs också