© Gotlands museum

Fornsalen visar Gotlands historia

Bland alla de omkring 450 000 inventarierna på Gotlands museum tittar vi närmare på några extra intressanta objekt – från vitt skilda epoker.

30 mars 2019 av Susanne Thedéen

Gotlands museum är beläget mitt i världsarvet Hansestaden Visby, innanför den berömda ringmuren. Museets uppdrag är att tillgängliggöra Gotlands konst, historia, natur- och kulturarv för både öbor och besökare från hela världen, och varje år kommer det drygt 350 000 personer till något av museets olika besöksmål.

Museet grundades 1875 av Föreningen Gotlands fornvänner med den mångsysslande
initiativtagaren Pehr Arvid Säve i spetsen. Han var bland annat läroverksadjunkt, antikvitetsintendent, kulturhistoriker och konstnär.

vid denna tid gick museet under namnet Gotlands fornsal och omfattade endast det som nu utgör Bildstenshallen i Fornsalen. I dag består museet av Fornsalen, Gotlands konstmuseum samt de tre museigårdarna Kattlunds, Petes och Norrbys.

Fornsalen är Gotlands kulturhistoriska museum. Här visas förutom de världsunika bildstenarna, bland annat vikingatida silverskatter, kyrkoskulpturer och medeltida rustningar från den danska invasionen år 1361. 

samlingarna omfattar cirka 450 000 föremål och till magasinet kommer forskare från hela världen för studier. Museet rymmer även ett publikt arkiv och bibliotek, erbjuder antikvarisk expertis inom arkeologi och byggnadsvård, och ger ut litteratur kopplad till gotländsk konst, natur och kultur.

Den romerska masken av Alexander den store fick ny roll på Gotland.

© Gotlands museum

Alexander den store blev Oden

Ansiktsmasken i brons är från början en romersk mask, avsedd för uppvisningar i ridkonst. Ansiktet tros föreställa Alexander den store.

Den är troligen tillverkad i slutet av 100-talet e Kr. Ett fyrtiotal liknande masker är kända, framförallt från Tyskland och Holland, i det gamla romerska rikets utkanter. När och hur masken kom till Gotland vet vi inte. Den har förvarats med en samling av föremål, framförallt dryckeshorn.

MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV

På Gotland har masken fått nytt liv och ny funktion. Ögon – med ögonvitor, iris och pupill – har satts i de tidigare öppna ögonhålorna. Arbetet är mycket skickligt utfört och kanske har det koppling till dyrkan av asaguden Oden. Enligt myten pantsatte han sitt öga i utbyte mot kunskap. 

© Gotlands museum

Bildstenar berättar om vikingarnas liv

Valkyrian hälsar den fallne krigaren välkommen till Valhall med ett dryckeshorn. Scenen återges överst på Hunningestenen, en av de unika bildstenarna som finns i Fornsalen. Det undre bildfältet visar ett vikingatida långskepp. 

Stenen hittades vid jordbruksarbete 1860 vid gården Hunninge i Klinte socken på Gotland.

Bildstenarna har stått resta vid gravar, vägar och broar och har berättat för förbipasserande om människors liv och död. Genom sin detaljrikedom ger dessa resta stenar oss en inblick i allt från vikingatida dräktmode och skeppskonstruktion till myter, gudavärld och föreställningar om livet efter detta.

Hästen i det övre bildfältet ingår i Gotlands museums logotyp.  

"Mannen från stora Bjers" levde under jägarstenåldern för cirka 9000 år sedan.

© Gotlands museum

Många skador på Nordens äldsta skelett

»Mannen från stora Bjers« är med sina cirka 9 000 år ett av de äldsta skelett som påträffats i Norden. Mannen levde under jägarstenåldern och hans benrester vittnar om ett våldsamt liv.

I kraniet syns spår av ett hugg eller stick som börjat läka – därför är denna skada förmodligen inte den direkta dödsorsaken. Dessutom är käkbenet krossat och sex tänder saknas. Vid mannens bäcken återfanns en pilspets, som kanske skulle kunna ha med hans död att göra. 

Analys av skelettmaterialet visar att mannen var i 35–40-årsåldern, robust byggd och cirka 1,69 lång.

Gotländska rugosakoraller från silurperioden.

© Gotlands museum

Uråldriga korallfossil

Rugosakoraller är några av de vanligaste fossilerna på Gotland. Koralldjuren levde i havet och satt fast på en grund havsbotten eller i ett tropiskt rev för mellan 420 och 430 miljoner år sedan. Havsbottensedimenten, som bestod av kalkskal och kalkslam, stelnade så småningom till kalksten. Tillsammans med korallreven utgör de nu hela Gotlands fasta berggrund. 

Öns allra äldsta historia från den geologiska perioden silur, finns representerad på Gotlands museum i form av tusentals välbevarade fossil. 

Öjamadonnan snidades på 1200-talets andra hälft av en okänd mästare.

© Gotlands museum

Okänd mästare bakom Öjamadonnan

Den medeltida madonnan från Öja kyrka står med vemodig blick och knäppta händer. Hon är tillverkad i ek och ser nästan levande ut. Ansikte och dräkt är skickligt snidade med stor detaljrikedom och på haka, kinder och läppar är färgen bevarad. På sin ursprungliga plats flankerades skulpturen av den sörjande Johannes och triumfkrucifixet. 

Öjamadonnan är tillverkad av en fransk eller tysk mästare, men ingenstans finns bevarade skulpturer som liknar henne tillräckligt för att fastställa ursprunget.

Gotlänningen Oscar Malmborg skänkte sina revolvrar från amerikanska inbördeskriget till Gotlands fornsal.

© Gotlands museum

Revolvrar från amerikanska inbördeskriget

Oscar Malmborg (1820–80) föddes i Kräklingbo på Gotland och liksom sin far valde han en militär bana. Som 26-åring for han till USA med förhoppning om att skaffa sig stridserfarenhet i det mexikanska kriget. När amerikanska inbördeskriget bröt ut år 1861 hade han både lärt sig språket och skaffat sig värdefulla kontakter.

Malmborg blev officer i nordstatsarméns 55th Illinois Infantry Regiment. Med denna enhet deltog han i flera av inbördeskrigets blodiga slag. Vid belägringen av Vicksburg i Mississippi 1863 skadades han av granatsplitter. Skadan kom att påverka honom resten av livet.

År 1874 återvände Malmborg till Gotland. Krigsskadan och besvikelsen över uteblivna utmärkelser för krigsinsatserna gjorde honom bitter. Han skänkte många av sina krigsminnen, däribland sina revolvrar, till Gotlands fornsal – kanske i hopp om att göra ett permanent avtryck i historien. Och så blev det ju.

Susanne Thedéen är museichef på Gotlands museum och landsantikvarie.

Publicerad i Populär Historia 10/2018

Kanske är du intresserad av...

Läs också