Regalskeppet Vasa kartläggs i detalj och blir digital 3D-modell.

En digitalkamera med en ringblixt är ett av Håkan Thoréns viktigaste arbetsredskap när han kartlägger Vasaskeppet i detalj. Här ses han i Vasas hålskepp, nederst i fartyget.

© jacob Wiberg

Digital Vasa byggs upp i detalj

På Vasamuseet pågår ett dokumentationsprojekt där en 3D-modell av det väldiga örlogsskeppet byggs upp. Håkan Thorén håller i det tidsödande precisionsarbetet.

28 mars 2020 av Jacob Wiberg

Jag befinner mig på en närmast helig plats, djupt nere i Vasaskeppets inre. Utöver forskare, museipersonal och en eller annan Nobelpristagare släpps knappt någon ombord på världens bäst bevarade 1600-talsskepp. Nationalklenoden gick som bekant till botten på sin jungfrufärd år 1628, bärgades drygt trehundra år senare och gör numera Vasamuseet på Djurgården i Stockholm till det mest besökta museet i Skandinavien.

Digital 3D-modell av Vasaskeppet

Sedan några år tillbaka pågår här ett omfattande projekt som syftar till att skapa en digital 3D-modell av Vasa. Den ska vara så exakt att varje enskild ekbjälke, varje bevarad riggdetalj och så vidare återges korrekt till både form och placering.

– Modellen ska även visa var någonstans – i och utanför skeppet – olika föremål har påträffats.

Det säger arkeologen och inmätningsspecialisten Håkan Thorén. Sedan 2017 har han ägnat sig åt att 3D-skanna skeppet in- och utvändigt. Och till stor del har han själv utarbetat det tekniska tillvägagångssättet.

Hur utförs själva mätarbetet?

– Den bakomliggande tekniken kallas fotogrammetri. Genom att med en digital systemkamera ta bilder ur olika vinklar av samma delyta kan man generera en tredimensionell bild. I datorn sammanfogas ett stort antal bilder och här skapas en avancerad och exakt 3D-modell efter olika steg av bearbetning.

– En stor del av arbetet sker framför datorskärmen. Det handlar om efterbearbetning av fotona, där jag till exempel måste maska bort alla moderna installationer som brandsläckare, kablar, rör, ventilation och ljusarmatur.

Varje kvadratcentimer fotograferas

Har du stött på många svårigheter under arbetets gång?

– Det största problemet är egentligen Vasas enorma dimensioner, säger Håkan Thorén och skrattar. Vi talar om ett nästan 70 meter långt skepp med fem däck. Till detta kommer riggen. Jag ska beta av alltihop med kameran, varenda kvadratcentimeter. Det blir ju en del plåtande.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– Dessutom är det ofta trångt och knöligt i skrymslen och vrår. Knäna tar lite stryk av allt krypande.

När räknar du med att vara klar?

– Första bilden togs 2017 och hittills har jag tagit cirka 45 000 foton. En tredjedel av jobbet är klart, och det lär ta fem år till. Ibland kan jag dock använda en hjälpfotograf.

© Håkan Thorén/Vasamuseet

3D-modell över en del av batteridäcket. De blå prickarna visar var man gjort fynd av tunnor, de röda var man hittat block (till taljor).

När Håkan Thorén visar runt på Vasa – från väderdäck högst upp, via övre respektive nedre batteridäck och trossdäck ned till hålskeppet – inser jag vilket mastodontjobb han gett sig på. Liksom att risken att snubbla eller dunka skallen i massiv ek är rätt stor...

– För ett tag sedan halkade jag faktiskt och bröt handen, berättar han.

Ja, det är verkligen halt ombord, på grund av den behandling med polyetylenglykol som träet fått i konserveringssyfte. Det syntetiska vaxet på träytorna gjorde först att det blev problem med reflexer vid fotograferingen. Det avhjälptes genom att kameran försågs med ett polarisationsfilter och en ringblixt.

All data om Vasa länkas samman

På Vasamuseet har man länge önskat sig den 3D-modell som nu långsamt växer fram. Den kommer att fungera som kärnan i ett avancerat digitalt »förvaltningssystem« som ska länka samman all tänkbar data om skeppet, exempelvis information om utförda reparationer, utbytta skeppsbultar, provanalyser och renoveringsbehov.

– När allt är klart ska museets personal snabbt och lätt kunna överblicka Vasas status och forskare ska kunna detaljgranska hur skeppet är konstruerat och jämföra med andra samtida fartyg i och utanför Sverige, säger Håkan Thorén.

Kommer dokumentationsprojektet även komma allmänheten till del?

– När 3D-modellen är komplett om några år hoppas vi såklart att museets besökare på ett eller annat vis ska kunna ges möjlighet att ta virtuella promenader inuti fartyget. Men exakt hur får vi återkomma till.

Hur känns det att ha Vasaskeppet som arbetsplats?

– Jag kan liksom alla andra ha köriga dagar, men det är verkligen en fantastisk förmån att få jobba i denna unika 1600-talsmiljö.

– Ibland tänker jag på hur många människor som på olika vis har sysslat med Vasa under alla dessa år. De som sågade ut ekvirket, de som byggde, dekorerade, riggade och rustade henne till en väldig krigsmaskin. Och sedan alla som deltog i bärgningen, utgrävningarna, konserveringen, och de som forskar och sköter om skeppet i dag. Det slår mig att jag är en länk i en lång kedja.

Publicerad i Populär Historia 4/2020

Kanske är du intresserad av...

Läs också