Klänning från kungligt bröllop

Ett kungligt bröllop var förr en politisk angelägenhet av yttersta vikt. Redan som små barn lovades prinsar och prinsessor bort till främmande land, beroen

29 januari 2004 av Caroline Lagercrantz

Ett kungligt bröllop var förr en politisk angelägenhet av yttersta vikt. Redan som små barn lovades prinsar och prinsessor bort till främmande land, beroende på hur de politiska vindarna blåste. När bröllopet väl ägde rum var det en uppvisning i rikedom och makt. Den blivande Gustav III:s bröllop med den danska prinsessan Sofia Magdalena är inget undantag.

Som femåring förlovades Sofia Magdalena med kronprins Gustav från Sverige. När prinsessan som tjugoåring anlände till Helsingborg den 8 oktober 1766 var det första gången det blivande brudparet såg varandra. Entrén till det nya hemlandet var magnifik. Hon anlände i en dubbelslup som framfördes av 36 roddare; efter följde 30 danska slupar, en galär och fyra fregatter. Med sig hade hon bland annat flera hästar, ett bibliotek, serviser och en stor juvelsamling.

Sofia Magdalena var mycket kläd- och modeintresserad, vilket märks i den omfattande garderob hon medförde till sitt nya hemland. I utstyrseln ingick bland annat 28 klänningar för vardag och fest, 72 par skor, tolv dussin glacéhandskar och tretton solfjädrar.

Den utan tvekan mest magnifika dräkten av dem alla var prinsessans brudklänning. Förebilden var hämtad från 1600-talets spanska hovdräkt. Klänningen är tillverkad av silverbrokad och dekorerad med silverspetsar. Den tillhörande kjolen mäter nära två meter i bredd och har ett tre meter långt släp. En mycket styv korsett av valfiskben hör till och midjan mäter bara 53,5 centimeter. Under senare hälften av 1700-talet hade visserligen modet förändrats och dräkterna fått något mer naturliga proportioner, men det dröjde innan den nya tidens idéer nådde hovet. Sofia Magdalenas brudklänning är ett utstuderat exempel på den gamla skolans smak.

– Klädseln ingick som en viktig del i ett kungligt levnadssätt. Det handlade om att ha kropp och själ under kontroll, att behärska sitt humör och alla de regler som fanns för olika situationer, berättar intendent AnneMarie Dahlberg på Livrustkammaren, som har forskat kring dräktskicket inom hovet.

De påkostade kläderna påminde ständigt bäraren om vilka villkor som gällde. Med en två meter bred kjol fick man tänka sig för när man till exempel gick genom en dörr. Men trots att Sofia Magdalena säkert var en mästare på alla förhållningsregler, kan man tänka sig vilken utmaning det måste ha varit att dansa den påbjudna fackeldansen efter bröllopet med en sådan dräkt.

Det sägs att äktenskapet mellan Gustav och Sofia Magdalena var olyckligt, bland annat för att de var mycket olika som personer. Intresset för kläder och mode hade de dock gemensamt. Även Gustavs bröllopsdräkt var mycket exklusiv och utsökt, sydd i Paris enligt senaste mode.

Allt sedan Gustav II Adolfs dagar har en del av kungens garderob donerats till Livrustkammaren. Men det är tack vare Gustav III som vi i dag även kan beskåda dräkter efter de kvinnliga medlemmarna av kungafamiljen. Hans hustrus brudklänning var en av de första som donerades till Livrustkammaren.

Publicerad i Populär Historia 2/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också