Bockstensmannen från 1300-talet bar kjortel av kortare slag.

© Hallands kulturhistoriska museum

Varför hade bara män byxor?

Hur kommer det sig att män i västvärlden hade byxor medan kvinnor bar kjol eller klänning?

17 april 2020 av Katarina Harrison Lindbergh

Modet har varierat över tid, och det är snarast männens byxor som är det avvikande. Om vi backar till 1100-talet såg kvinnors och mäns dräkter ganska lika ut. Oavsett kön täckte man kroppen mer än man gör i dag, och plaggen var tygrikare och vidare.

En man bar ett underplagg kallat särk (ungefär som ett nattlinne eller en vid, tunn undertröja), brokar (vida kalsonger), hosor (benplagg som inte satt ihop i grenen utan bestod av två plagg, ett för varje ben), ett överplagg, kallat kjortel, skor och huvudbonad. Om han gick ut när det var svalt bar han också ett ytterplagg, kanske en mantel. 

Kvinnor utan hosor

En kvinna bar också underplagg, men hon bar inte hosor. Hon hade en kjortel, lik den som mannen bar. Naturligtvis bar hon skor, och om hon var vuxen och ärbar skylde hon sitt hår.

Förmögna män och kvinnor använde exklusiva tyger med vackra färger, pälsdetaljer, guld- och silvertråd och pärlor för att visa sin status. Bara de allra fattigaste nöjde sig med ofärgat eller lokalt färgat tyg.

Alla var emellertid noga med att bevara sina kläder, sy om dem, laga dem och använda dem på alla sätt tills de var så utslitna att det inte längre gick att göra något med dem. Detta är ett av skälen till att man sällan finner välbevarade kläder från medeltiden. Det slets ut.

Söderköpingskjorteln

Två kända svenska undantag finns. Dels Söderköpingskjorteln från första hälften av 1200-talet, dels Bockstensmannens dräkt från mitten av 1300-talet. 

Söderköpingskjorteln är fragmentariskt bevarad, men man har rekonstruerat hur den såg ut. Vänster halva av dräkten har en färg och höger en annan. den är alltså tvåfärgad. Den är vid och måste ha dragits ihop med ett skärp i midjan. Kjorteln kan ha burits av både kvinnor och män.

Bockstensmannens dräkt är annorlunda. Här rör det sig om manskläder. Kjorteln är kortare, så att de hosklädda benen var tydligt synliga. Han bar ett överplagg med struthätta och en mantel.

Hosor blev byxor

Modet utvecklade sig så att männens kjortlar successivt blev kortare och kortare. Till slut hade de förvandlats till jackor. Hosorna omvandlades till byxor.

Kvinnornas kjortlar fortsatte att vara långa, även om modet förändrades. En 1500-talsklänning ser inte alls ut som en klänning från 1700-talet eller 1800-talet, även om längden är densamma.

Orsakerna till denna utveckling är inte klarlagda. Männens kjortlar var nästan alltid något kortare än kvinnornas.

Kanske tog man tillvara på den skillnaden och önskade accentuera
den, med följd att männen till sist visade hela benlängden. För männen blev byxan ett praktiskt plagg.

Kvinnornas plagg har inte gått samma långsamma väg mot att bli allt kortare, och därför blev steget från långklänning till något knäkort eller till byxor ett mer drastiskt steg, mer förknippat med både synd och frigörelse.

Publicerad i Populär Historia 10/2019

Kanske är du intresserad av...

Läs också