Månadens föremål: Unik kryptogam plockad av Darwin
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är Sveriges största museum, inte minst om man räknar antalet föremål i samlingarna, som uppgår till nio miljoner. Bara exemplaren av mossor uppgår till 710 000 stycken. Ett av dessa är särskilt värdefullt ur kulturhistorisk synpunkt. Det består av ett enda skott av en levermossa, med det latinska namnet Plagíochila chonotica. Mossan är ett så kallat typexemplar som samlades in av Charles Darwin utanför Chiles kust, troligen i januari 1835. Det skedde under Darwins resa med Beagle, 1831–36, som bland annat tog honom till Galápagosöarna. Resan gick också till Chiles och Perus kuster, samt till Nya Zeeland och Australien.
Charles Darwin föddes 1809 och var son till en landsortsläkare. På mödernet kom han från en förmögen släkt, morfadern var grundare av den berömda keramiska industrin Wedgwood. Han blev tidigt intresserad av naturvetenskap, men avlade aldrig någon examen. Istället följde han som tjugotvååring med skeppet Beagle på en gradmätningsexpedition. Under resans gång förkovrade han sig grundligt i naturvetenskap, dels genom att studera skeppets välförsedda bibliotek, dels genom egna observationer på de platser som han besökte. Studierna av finkfåglar på Galápagosöarna fick särskilt stor betydelse för hans senare forskning. Det visade sig att olika typer av finkfåglarna fanns spridda på öarna och att de utvecklats ur en och samma ursprungsart. Med tiden hade de förändrats genom anpassning till de särskilda levnadsförhållanden som rådde på de olika öarna.
I januari 1835 landsteg besättningen från Beagle i Lows Harbour i den norra delen av Chonosöarna utanför Chiles kust. Här stannade man i en vecka, och i en bok som gavs ut några år efter hemkomsten beskriver Darwin naturen ingående. Skogarna räckte ända ner till havsstranden och från skeppets ankringsplats såg man fyra snötäckta toppar. Vildpotatis växte i den sandiga jorden nära havet. Det fanns också gott om olika sorters kryptogamer, med stora mängder av mossor, lavar och små ormbunkar. Det var alltså här Darwin fann levermossan som numera förvaras på Naturhistoriska riksmuseet.
År 1839 gav Darwin ut reseskildringen Naturalist´s Voyage round the World. Hans absolut viktigaste verk utkom 1859. On the Origin of the Species by Means of Natural Selection räknas som en av de mest inflytelserika vetenskapliga publikationerna som någonsin getts ut. Darwin beskriver här evolutionens mekanismer, det naturliga urvalet och kampen för överlevnad. Hans beskrivning av människan som ett däggdjur bland andra ansågs mycket kontroversiellt på sin tid och det dröjde till 1871 innan verket The Descent of Man publicerades.
Darwins levermossa hamnade på museet genom en tysk mossforskare, som i sin tur fått den av den brittiske vetenskapsmannen Thomas Taylor som studerat Darwins samling. Det unika mossexemplaret lånas inte ut och förvaras i dubbla konvolut i ett särskilt brandsäkert skåp. Det kan dock beskådas på www.nrm.se, i Naturhistoriska museets nätsatsning ”Månadens kryptogam”, som funnits på nätet sedan 1997.
