Månadens föremål: Skyddade kyrkan mot fiender
Jälaskrinet kom till Skara 1752 efter en biskopsvisitation. Då var det känt som ”Heliga Birgittas skrin”. Enligt ett protokoll från Grolunda pastorat skulle hon ha skänkt skrinet med försäkran att så länge det fanns skulle ingen fiende komma till kyrkan.
Skrinet förvarades i antikvitets- och naturaliekabinettet vid Skara läroverk och överfördes till Västergötlands fornminnesförenings samlingar i mitten av 1800-talet. Jälaskrinet finns numera utställt i Västergötlands museums medeltidsutställning.
Av samma typ och från samma tid är Eriksbergsskrinet på Historiska museet i Stockholm. De två skrinen är troligen tillverkade i Västergötland av en mästare som gått i lära i Danmark. Därifrån kommer liknande arbeten, de så kallade antemensalen, skivor med målade eller skulpterade bilder som täckte altarbordets framsida.
De två skrinen är mycket ovanliga. De flesta relikskrinen konfiskerades efter reformationen, särskilt om de var tillverkade i guld eller silver.
Skrinet från Jäla har stått tomt sedan länge men den latinska inskriptionen berättar att relikerna från den helige Johannes döparens huvud, från de 11 000 jungfrurna samt från den helige Alexander och den helige Julianus förvarades här.
Reliker var små delar av helgonens kvarlevor eller föremål som de en gång vidrört. I den katolska tron är reliker värdefulla och vid den här tiden skulle alla kyrkor ha ett eget relikskrin. Det är däremot mycket tveksamt om föremålen verkligen var äkta eftersom handeln med reliker var omfattande. Det berättar Elisabeth Brynja, som är förste antikvarie vid Västergötlands museum.
Mest tvivelaktig ter sig antagligen uppgiften om att skrinet skulle innehålla kvarlevor efter 11 000 jungfrur. Kanske syftar texten på de kvinnor, däribland helgonet Ursula, som enligt en medeltida legend led martyrdöden i Köln. Det är sannolikt att översättningen grundar sig på en missuppfattning, och att det egentligen är elva martyrer som avses.
Caroline Lagercrantz
