Månadens föremål: Skyddade kyrkan mot fiender

På Västergötlands museum i Skara finns ett relikskrin från slutet av 1100-talet, då Sverige var katolskt. Det så kallade Jälaskrinet är format som en stavkyrka och tillverkat av ek som täckts med förgylld kopparplåt. Skrinet är dekorerat med stiliserade palmblad och blomformer, cirklar och geometriska mönster. På sidorna finns helgon avporträtterade. Det branta taket kröns av drakar och ytterst på taket finns inskriptioner på latin. Skrinet har stått i Jäla kyrka i Västergötland, på altaret, med den förgyllda sidan vänd mot församlingen.

16 november 2006 av Caroline Lagercrantz

Jälaskrinet kom till Skara 1752 efter en biskopsvisitation. Då var det känt som ”Heliga Birgittas skrin”. Enligt ett protokoll från Grolunda pastorat skulle hon ha skänkt skrinet med försäkran att så länge det fanns skulle ingen fiende komma till kyrkan.

Skrinet förvarades i antikvitets- och naturaliekabinettet vid Skara läroverk och överfördes till Västergötlands forn­­minnesförenings samlingar i mitten av 1800-talet.­ Jälaskrinet finns numera utställt i Västergötlands museums medeltidsutställning.

Av samma typ och från samma tid är Eriksbergsskrinet på His­­­toriska museet i Stockholm. De två skrinen är troligen tillverkade i Västergötland av en mästare som gått i lära i Danmark. Därifrån kommer liknande arbeten, de så kallade antemensalen, skivor med målade eller skulpterade bilder som täckte altarbordets framsida.

De två skrinen är mycket ovanliga. De flesta relikskrinen konfiskerades efter reformationen, särskilt om de var tillverkade i guld eller silver.

Skrinet från Jäla har stått tomt sedan länge men den latinska inskriptionen berättar­ att relikerna från den helige Johannes döparens huvud, från de 11 000 jungfrurna samt från den helige Alexander och den helige Julianus förvarades här.

Reliker var små delar av helgonens kvarlevor eller föremål som de en gång vidrört. I den katolska tron är reliker värdefulla och vid den här tiden skulle alla kyrkor ha ett eget relikskrin. Det är där­emot mycket tveksamt om före­målen verkligen var äkta eftersom handeln med reliker var omfattande. Det berättar Elisabeth Brynja, som är förste antikvarie vid Västergötlands museum.

Mest tvivelaktig ter sig antagligen uppgiften om att skrinet skulle innehålla kvarlevor efter 11 000 jungfrur. Kanske syftar texten på de kvinnor, där­ibland helgonet Ursula, som enligt en medeltida legend led martyrdöden i Köln. Det är sannolikt att översätt­ningen grundar sig på en missuppfattning, och att det egentligen är elva martyrer som avses.

Caroline Lagercrantz

Publicerad i Populär Historia 11/2006

Kanske är du intresserad av...

Läs också