Den lilla figurinen av bärnsten är nästan unik i sitt slag i Sverige. Den hittades i samband med dikesgrävning i en mosse i Norra Åsarps socken på Falbygden i Västergötland kring år 1905. Föremålet köptes in av Historiska museet för 200 kronor och omnämns för första gången i Fornvännen från 1907. Fyndet är troligen drygt 4 500 år gammalt och oerhört välbevarat. Bärnstensansiktet mäter 3,7 centi-

­meter i höjd­led och har en ögla på baksi­dan. Troligen var det fastsytt på en dräkt.

Avbildningar av människor från yngre stenåldern är mycket ovanliga i Skandinavien. Forskarna tror att det vid den här tiden kan ha funnits ett religiöst tabu mot att skildra människor i konsten. Men vi vet mycket litet om de religiösa föreställningarna under stenåldern.

– I Baltikum finns däremot hundratals liknande föremål; människofigurer i olika

material som hittats i gravar och som offer­fynd i våtmarker, berättar Anders Strinn­holm på Historiska museet.

Kans­ke till­verkades figurinen i Baltikum och kom sedan till Västergötland genom äktenskapsförbindelser. Att den är funnen i en mosse är inte konstigt, eftersom det var van­ligt att offra bärnsten och yxor i våtmarker.

Det har inte förekommit många under­sökningar av stenåldersboplatser på Fal­bygden, eftersom inga större infrastrukturella satsningar har skett där. Arkeologiska inventeringar har dock visat att det fanns gott om boplatser på hela Falbygden under yngre stenåldern.

Människorna levde som jordbrukare,

särskilt av boskapsskötsel. Man höll får,

nöt­kreatur och svin. De berömda gång­grifter­na byggdes några hundra år tidigare, men användes fortfarande under denna tid.

– Långväga kontakter var troligen mycket vanligare än man tidigare föreställt sig, säger Anders Strinnholm.

Många fynd från yngre stenåldern tyder på täta kontakter mellan bland annat Skandinavien och Baltikum och Polen. Vid den här tiden bröts flinta i gruvor i Skåne och yxor massproducerades, både för praktisk an­vändning och för offer. Föremål har trans­porterats hundratals mil. Med tanke på detta är kanske det udda bärnstensansiktet inte så märkligt som det i förstone kan verka.

Ett liknande ansikte återfinns på Gullrumskammen från Gotland från ungefär samma tid.

Publicerad i Populär Historia 11/2005