Månadens föremål: Landshövdingen Olof af Wibelis skrivschatull

Ett skrivschatull av betsad ek visas i utställningen ”Stadsliv” på Värmlands museum i Karlstad. På schatullets lock finns en mässingsbricka, med bokstaven W och datumet 15 februari 1809, inlagd i träet. Inuti skrinet förvaras en mängd föremål, bland annat skrivdon och anteckningsböcker, ljusstakar, sigill och en fickkniv. Det vackra kistliknande skrinet har en gång tillhört Värmlands landshövding, Olof af Wibeli.

8 februari 2008 av Caroline Lagercrantz

Olof Wibelius föddes 1752 i en präst­familj och växte upp under fattiga förhållanden efter det att hans båda föräldrar dött. Efter juridikstudier i Uppsala reste han till Finland där han tjänstgjorde i hovrätten. Han var med om att starta Finska hushållningssällskapet och blev några år senare utnämnd till lands­hövding i Savolax och Kuopio län.

När det finska kriget bröt ut stannade Wibelius vid sin post och efter den ryska inmarschen i april 1808 krävde han att ryssarna respekterade landets lagar. Den ryske överbefälhavaren hade utfärdat en proklamation där de finska officerarna i svensk tjänst beordra­des återvända till sina hemlän. Annars skulle deras egendom och gårdar konfiskeras av den ryska staten. Wibelius protesterade mot detta och påminde om att segrarmakten lovat att respektera lagen som skyddade officerarnas och deras familjers egendomar.

Wibelius insats finns återgiven i dikten ”Landshövdingen ” i Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner, med den berömda strofen:

Ni segrat, makten tillhör er i dag,

Jag är beredd, gör med mig vad ni vill!

Men lag skall överleva mig, som jag

Långt efter den blev till.

Den 31 maj 1808 adlades Olov Wibelius av den svenske kungen och tog då namnet af Wibeli. Året därpå utnämndes han till landshövding i Värmland, där han engagerade sig i sociala frågor. På hans initiativ bildades en arbets- och korrektionsinrättning för stadens allra fattigaste, för att förhindra tiggeri och lösdriveri. Han lät också inrätta en så kallad friskola för fattiga barn där de fick lära sig olika hantverk.

Olof af Wibeli dog i juli 1823 och begravdes vid Karlstads gamla kyrkogård. Alla hans fyra barn dog i tidiga barnaåren och han slöt själv sin adliga ätt.

Landshövdingens schatull köptes in till Värmlands museum 1970. Vid en närmare undersökning nyligen visade sig skrinet innehålla intressant historiskt material, bland annat två inramade silhuetter, en levnadsteckning över Wibeli skriven av studenter i Uppsala 1823 och undertecknad E G Geijer. Det finns även en fullmakt utfärdad av kungen som ger Wibeli rätten till landshövdingeämbetet i Värmland.

Skrivschatull av betsad ek

Ursprung Troligen tillverkad i London. Har tillhört landshövdingen i Värmland, Olof af Wibeli (1752–1823).

Förvaring Värmlands museum.

Övrigt Det portabla skrivschatullet har vissa likheter med en modern bärbar dator eller laptop. Skrivskivan viks ut och inuti skrinet finns skrivdon, bilder, anteckningar och annat som kan behövas för arbete på resande fot.

Caroline Lagercrantz

Att läsa: En minnesvärd värmländsk landshövding av C V Bromander (1926) av Hjalmar Pettersson & Co. Nytryck i Carlstads-gillets skriftserie 1984.

Publicerad i Populär Historia 11/2007

Kanske är du intresserad av...

Läs också