Månadens föremål: Kunglig haute couture
Till garnityret hör en sköld och en sadel samt ett skydd för hästens huvud, en så kallad häststjärna. Rustningen är täckt av bilder i relief som föreställer stridsscener, troféer och krigsfångar. Tillsammans skapar de en bild av en härskare i triumf.
Det var bara furstar som hade råd att beställa den här typen av utsökta smidesarbeten. Praktrustningarna var ett sätt för kungen att framhäva sin makt och sitt lands storhet, särskilt i krig. Rustningarnas symboliska betydelse var betydligt större än deras praktiska användning. Ofta bars garnityret i samband med triumftåg då krigsbytet visades upp inför folket. Den tyskromerske kejsaren Karl V:s kröning 1530, med antik förebild, blev ett stilideal för furstar i många europeiska länder.
Erik XIV:s rustning saknar stämplar som talar om vem som tillverkat den. Genom jämförelser med liknande rustningar och sökande i arkiven har forskarna dock lyckats spåra dess ursprung. Kurfurst Kristian II:s garnityr, som nu finns i de sachsiska hertigarnas rustkammare i Dresden, är ett exempel på en liknande rustning. Studier av utsmyckningarna visar att Eriks och Kristians rustningar troligtvis utförts av samme guldsmed.
I arkiven finns en notering om att Eriks praktrustning skulle vara gjord i Antwerpen. I kungens räkenskaper finns även en uppgift att en guldsmed vid namn Eliseus Libaerts fått betalt för rustningen. Det är därför högst troligt att rustningen slagits av en harnesksmed i Sverige och sedan skickats till Antwerpen för dekorering.
Ciselerade figurer och ornament täcker rustningens yta. Motiven kan tolkas som statspropaganda, där kungens och landets storhet lyfts fram. Antika sagofigurer framträder tillsammans med gestalter ur den egna historieskrivningen. Här återfinns heraldiska symboler som riksvapnet tre kronor, folkungalejonet samt Vasavapnet i form av en kärve.
Erik XIV var en stor beundrare av den grekiske sagohjälten Herkules, och lät avbilda hjälten och hans stordåd på flera ställen på rustningen. En bild på hjälmvisiret visar hur spädbarnet Herkules blir odödlig genom att ammas av gudinnan Juno.
Även amasondrottningar, hämtade ur den grekiska mytologin, finns avbildade på bröstharnesket. Amasonerna var enligt myten kvinnliga krigare från Mindre Asien som grundade en stat utan män. De var skickliga ryttare och bågskyttar som stred i trojanska kriget. De dyker även upp i en svensk version, i kungakrönikan som Johannes Magnus utgav 1554.
Kung Erik var mycket inspirerad av krönikan, Historia de omnibus Gothorum sueonumque regibus, som berättade om göternas ärofulla och långa historia. Enligt denna historieskrivning kunde svenskarna söka sina rötter till syndafloden och Noa. Den första kung Erik utvandrade år 357 efter syndafloden med sina göter och lät bland annat besätta Danmarks öar. Havsguden Neptunus som finns avbildad på harnesket symboliserade den då högaktuella kampen mellan Sverige och Danmark om herraväldet över de viktiga handelsvägarna i Östersjön.
Att läsa: Kung Eriks rustning av Lena Rangström (2004).
