Månadens föremål: John Linds bästa klänning
År 1895 lämnade John Lindström Karlskrona för Stockholm, bytte namn till John Lind och uppträdde på olika scener, bland andra Alhambra, Kristallsalongen, Sveasalen och Mosebacke. Genombrottet kom då han en kväll fick vikariera för en flicka i baletten som hastigt blivit sjuk. Då var det ingen som anade att nytillskottet i själva verket var en pojke. Han fick sedan stadigt engagemang vid Alhambrabaletten.
Ryktet om den märkliga ”flickpojken” spred sig och en recensent i Stockholmsbladet Hvad Nytt skrev den 27 augusti 1896: ”Pojken var då den vackraste av alla balettflickorna. Vår herre begick säkerligen ett misstag, när han gjorde John Lind till gosse...”
När det rådde varietéförbud i Sverige 1897 följde John Lind med en dansgrupp till Finland och Ryssland. Därefter fortsatte turnerandet och succéerna i Europa, Sydafrika, Kuba, Kanada och USA.
John Lind var mycket noga med förberedelserna inför varje framträdande, han kom själv med idéer till både dräkter och scener. I intervjuer beskriver han det hårda arbetet för en man att förvandla sig till en vacker kvinna. Viktigast av allt är att få en riktigt mjölkvit hy och då hjälper bara lätt kost, turkiska bad och kalla avrivningar! När Lind uppträdde var getingmidja ett måste för den modemedvetna kvinnan. Han snörde sig därför från naturliga 95 centimeter i midjemått till 55. Lind sjöng och dansade också tåspets i skor som var flera nummer för små.
John Lind gjorde debut i Amerika 1905 med en påkostad föreställning i Chicago. Ett av hans mest populära förvandlingsnummer var ”Queen of Ice”. Scenen föreställde en isgrotta med nedfallande istappar, frost och snö. Belysningen lyste genom krossat glas som gav ett färggrant ljusspel. Längst in i grottan skymtade en gestalt, John Lind, iklädd isdrottningens dräkt, en lila klänning med hermelinkanter, broderad med guldtråd och beströdd med pärlor. Det var en mycket vacker scen, men dyr att framställa, berättade John Lind för Blekinge Läns tidning många år senare.
En av hemligheterna bakom Linds stora framgångar var mystiken kring hans scenpersonlighet. Linds framträdande gick ut på att illusionen skulle bevaras, publiken skulle inte veta om det var en kvinna eller man som uppträdde. Reklamaffischerna med frågetecken både före och efter namnet Lind anspelade på hans dubbla identiteter.
1923 bosatte sig John Lind med sin fru i Karlskrona efter nära trettio års turnerande. Det hårda artistlivet hade slitit hårt på hans hälsa och de sista åren var han sjuklig. Han dog i hemstaden 1940. Många år senare, i september 1972, skänkte fru Stephanie Lindström scenkläder, affischer och pressklipp som tillhört Lind till Blekinge museum.
Att läsa
John Lind – karlskronapojken som vann världsrykte (Blekinge museum, 2001).
