Månadens föremål: Inspirerat av romernas historia

Romernas historia har sällan skildrats på museum, men nu ska det bli ändring på det. Malmö museer visar i en pågående utställning föremål ur romernas

27 augusti 2004 av Caroline Lagercrantz

Romernas historia har sällan skildrats på museum, men nu ska det bli ändring på det. Malmö museer visar i en pågående utställning föremål ur romernas svenska historia. Det finns också planer på ett romskt museum i Malmö och inför detta samlar Malmö museer in föremål ur romernas långa historia i Sverige. Bland de nya föremålen finns ett pannsmycke av silversmeden Rosa Taikon.

Rosa Taikon hämtar motiv från den romska historien och formar om dem till egna uttryck. Hon beskriver sin konst som en ständig kommentar till romernas historia.

Det här smycket kallar hon för det goda ögat: ett gott, allseende öga för ett utsatt folk. Pannsmycket är utfört i filigranteknik, en tusenårig hantverkstradition som praktiserades av de gamla grekerna, etruskerna och av nordiska hantverkare under folkvandringstiden. Rosa Taikon är en av få silversmeder som utövar den tålamodsprövande tekniken i dag. Ett enda smycke kan ta ett år att färdigställa.

Rosa Taikons farfar var hövitsman för släkten Taikon och fadern var silversmed, utbildad i Samarkand. När fadern och brodern dog blev det Rosas kall att föra vidare den lilla skärva av romsk smyckekonst som fanns kvar.

Trots bara tvåårig folkskola kom Rosa Taikon in på Konstfack i Stockholm och blev färdigutbildad silversmed vid 40 års ålder. Numera finns hon representerad på museer runt om i landet, bland annat på Nationalmuseum i Stockholm och på Röhsska museet i Göteborg.

Rosas syster hette Katarina Taikon, berömd för sina böcker om Katitzi – en självbiografisk skildring av livet som rom i Sverige.

Första gången som romer i Sverige omnämns i de historiska skrifterna är i Stockholms stads tänkeböcker från 29 september 1512. Där beskrivs hur trettio familjer under ledning av greve Antonius och hans hustru anlänt till huvudstaden.

Exemplen på förtryck av den romska minoriteten under historien är många. Ofta fick romerna flytta från plats till plats eftersom de fördrevs av ordningsmakten. De försörjde sig på olika typer av hantverk som förtenning, silversmide och som hovslagare. Musiker och sångare hör också till de traditionella romska yrkena.

År 1637 stadgades att alla romer skulle fördrivas och flera gånger har all romsk invandring förbjudits, bland annat 1748 och 1914. Även under senare tider har folkslaget varit utsatt för diskriminering och förtryck. Steriliseringslagarna, som var i kraft mellan 1934 och 1974, drabbade bland andra romerna och resandefolket.

Det finns i dag omkring 25 000–30 000 personer med romsk bakgrund i Sverige. Romerna, som tidigare kallades zigenare, är erkända som nationell minoritet och romska skolbarn har rätt till hemspråksundervisning i romani. Det är resultatet av ett idogt opinionsarbete som inleddes på 1960-talet av bland andra Rosa och Katarina Taikon. Då handlade kampen bland annat om rätten till bostäder och vuxenundervisning.

Romska föreningar har varit med och skapat utställningarna på Malmö museer, och det planerade romska museet ska drivas av romer. För en gångs skull är det inte majoritetskulturens ofta fördomsfulla syn som präglar skildringen av den romska kulturen.

– Romer har funnits i vårt land i femhundra år och det är hög tid att de finns representerade på våra museer, eftersom de är en del av det svenska kulturarvet. Genom utställningen och ett framtida romskt museum hoppas vi öka kunskapen och minska fördomarna mot den romska kulturen, säger Sofie Bergkvist, intendent på Malmö museer.

Publicerad i Populär Historia 9/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också