Unik skildring av Stockholms blodbad hittad
Olaus Magnus var bland de första att berätta om Stockholms blodbad år 1520. Hans handskrivna skildring finns i ett unikt och tidigare okänt exemplar av den danska krönikan Gesta Danorum, som nyligen köptes in av Kungliga biblioteket i Stockholm.
Boken har redan gett historie-Sverige vällustiga rysningar – ett unikt exemplar av den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus bok Gesta Danorum (»Danernas bedrifter«), tryckt i Paris 1514.
Det mest spektakulära med denna förstautgåva är dock inte själva texten utan de handskrivna anteckningar som infogats i den.
Till dessa hör en skildring av Stockholms blodbad, författad av den svenske historieskrivaren Olaus Magnus (1490–1557). Han var själv med vid händelsen och återger på latin hur han »beskådade allt detta med fasa«.
Populär Historia skriver mer om boken och blodbadsskildringen i nummer 6/2018 (finns i butikerna 15 maj).
Här nedan följer en del av Olaus Magnus text, först översatt till svenska, därefter originaltexten på latin.
Utsnitt från Blodbladstavlan (även kallad Blodbadsplanschen), beställd av Gustav Vasa.
"Jag, Olaus Magnus beskådade allt detta med fasa"
"I Herrens år 1520 intog kung Kristian den andre Stockholm vid den heliga Jungfruns födelse […]. Samma år på Fyra krönta helgons dag, som var den 8 november, lät han halshugga (efter att ha blivit krönt föregående söndag) två biskopar, Vincent av Skara och Matthias av Strängnäs, riddare och frälsemän, borgmästare, rådmän och borgare – över 120 personer – och jag, Olaus Magnus, kanik från Linköping, beskådade allt detta med fasa.
Vidare lät han följande dag (efter löfte om lejd för att de säkrare skulle gå ut ur fängelset) hänga, stegla och halshugga ytterligare personer. Kropparna av de halshuggna låg kvar obegravda i tre dagar ända tills de fördes utanför Stockholm för att begravas."
Originaltexten på latin
"Anno Domini 1520 […] suscepit rex Christiernus secundus Holmiam in festo nativitatis beate Virginis [...]. Item eodem anno die 4 Coronatorum, que fuit 8 Novembris (post susceptam coronam precedenti dominica) fecit decollari ii episcopos, Vincentum Scarensem et Matthiam Strengnensem ac milites et nobiles, burgimagistros, consules et cives supra cxx, egoque Olaus Magni canonicus Lincopensis cum horrore omnia vidi: preterea alios sequenti die (pace data ut securius a custodiis prodirent) suspendi, rotari, decollari, etc. Sicque decollatorum corpora triduo insepulta manebant, usquequo comburenda extra Holmiam portarentur."
