Kulturmärkning av Stockholm city

Bebyggelsen är fortfarande kontroversiell, inte minst för att den uppfördes efter det gamla Klara, som lever kvar i nostalgiskt minne hos många. Hos en del politiker finns en skam över vad som hände när grävskoporna intog Norrmalm och en önskan om att rätta till de värsta misstagen. Dessutom finns ett stort kommersiellt tryck på city från privat håll. Man vill göra centrum sobrare med plats för fler butiker, bostäder och kontor.

– Många av dessa hus kan te sig ogästvänliga och svåra att ta till sig. Men det är Sveriges främsta arki­tekter som ritat dem och någon gång i framtiden kommer de att få stor uppmärksamhet, säger Martin Lagergren, byggnadsantikvarie på stadsmuseet och en av dem som ansvarat för inventeringen.

Projektet har utmynnat i en kulturhistorisk klassificering som ska fungera som vägledning vid eventuella framtida förändringar av Stockholms city. Det handlar alltså inte om någon byggnadsminnesförklaring, även om Martin Lagergren inte utesluter att några av byggnaderna kommer att bli byggnadsminnen med tiden.

– Tidigare har det varit svårt att ens prata om att dessa hus har ett kulturhistoriskt värde. Efter klassificeringen blir vi remissinstans i den kommunala bygglovsprocessen och kan förhoppningsvis påverka förändringarna i en mer varsam riktning.

Fakta »blåmärkning»

En kulturhistorisk klassificering indelar byggnaderna i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde.

En blåmärkning innebär att fastighetens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen, men ger inget absolut skydd.

Några av de nya blåmärkta husen i Stockholms city är:

Åhléns, Klarabergsgatan

PK-huset, Hamngatan

P-huset Parkaden, Regeringsgatan

Stadsteatern, Sergels torg

Kulturhuset, Sergels torg

Sverigehuset, Hamngatan

Riksbanken, Brunkebergstorg

Hotell Sheraton, Tegelbacken

Anna Larsdotter

**Publicerad i Populär Historia 10/2007