Hela Europa väntade på Bergslagsjärnet

I mitten av 1200-talet påbörjades en historisk epok i de djupa skogarna norr om Hjälmaren och Mälaren mitt i Sverige. Gruvor togs upp, masugnar byggdes, träd höggs till ved, kolmilor anlades och vatten tämjdes för att driva bälgar och vattenhjul. Allt för att få fram den råvara som Europa ropade efter: järn.

Med hästforor och båtar skeppades järnet ut via Örebro, Arboga och Stockholm till kontinenten där katedral­byggare, vapensmeder, bygg­mästare och hantverkare väntade.

– Det var i Bergslagen som det bästa järnet fanns och det är här man har hittat de äldsta masugnarna, berättar Johanna Björck, intendent på Örebro läns museum. Hon är ansvarig för den utställning om järnproduktion i Bergslagen som just nu visas på Örebro slott.

– Bara i Frankrike byggdes åttio katedraler vid den här tiden och till Storkyrkan i Stockholm gick det åt tio ton järn.

Utvecklade järnproduktionen

Utställningen "Boom i Bergslagen" fokuserar på åren 1250–1350 när hundratals hyttbyar växte fram i den region som idag omfattar Närke, Västmanland, södra Dalarna, delar av Gästrikland och Värmland. Människor kom resande från andra delar av Sverige, liksom från Tyskland, för att arbeta med och utveckla järnproduktionen.

Bergsmännen som anlade gruvor och hyttor fick en stark social status med särskilda privilegier. Dessa gav dem inte bara rätt att driva gruvor och hyttor, utan också att röja mark för att odla kring gruvorna. De hade även rätt att använda till exempel straffångar som arbetskraft.

En person som får symbolisera de starka bergsmännen i utställningen är Engelbrekt Engelbrektsson – även om han föddes först i slutet av 1300-talet.

– Engelbrekt valdes av bergsmän och bönder för att leda ett uppror mot kungen, och är starkt förknippad med Örebro slott, som han fick som förläning, berättar Johanna Björck avslutningsvis.

Publ. i Populär Historia 8/2021