Hingsten Pluto Theodorosta utför en capriole.

© Hans Hammarskiöld

Stockholm 1953

Texten publicerades tillsammans med ett fotografi i Populär Historia nr 10 2008.

8 november 2008 av Jacob Wiberg

Lipizzanerhingsten Pluto Theodorosta koncent­rerar sin vältränade muskelmassa i ett explosivt språng. För ett ögonblick tycks fysikens lagar satta ur spel. Det extrema hoppet, där hästen med enorm spänst studsar rakt upp i luften och sparkar bakut, kallas capriole (efter italienskans capriola – bocksprång). Det räknas som det svåraste momentet i den klassiska ridkonstens högre skola.

Hästdressyren har militärt ursprung. Dess rötter kan sökas så långt tillbaks i tiden som det antika Grekland. En av Sokrates lärjungar, kavallerigene­ralen och författaren Xenofon (cirka 428–354 f Kr), hade ovanligt god hand med hästar. Hans ridlära, Om hästar och ridning, världens äldsta bevarade, var stilbildande.

Avancerad dressyr har långt fram i historien använts i krigssammanhang för att drilla ryttare och häst i disciplin, styrka och manöverskicklighet. Ibland hävdas att capriole-hoppet brukades på europeiska slagfält: för att sparka undan fiende­soldater och rädda ekipaget ur trängda lägen. Detta är dock osannolikt. Dels skulle sådana hopp blotta hästens sårbara buk för fotsoldaternas vapen, dels lär kaoset i stridens hetta knappast ha lämpat sig för dylika manövrer.

Den fyrfota akrobatiken på bilden utfördes under överinseende av Franz Rochowansky, chefsryttare för Spanska ridskolan åren 1937–55. Den berömda österrikiska hovridskolan grundades i Wien 1729, men har anor från 1572. Namnet kommer sig av att spansk ridteknik och spanskättade hästar användes. Lipizzanerhästarna avlades fram vid det habsburgska hovstuteriet Lipizza (nuvarande Lipica i Slovenien). Nuförtiden får ridskolan sina lipizzaner från Piber-stuteriet utanför Graz.

1953 gästades Stockholm av ridskolan, vilket Veckojournalen ville uppmärksamma. Fotografen Hans Hammarskiöld sändes till Hovstallet på Östermalm. Han tillhör Sveriges främsta fotografer och är ännu yrkesaktiv. Tidigt i karriären var han anställd av Vogue i London, och han var med och bildade fotokollektivet Tio fotografer. På senare år har han uppmärksammats för en rad foto­böcker, till exempel I lejonets tid (om regal­skeppet Vasa) och Minnets stigar (om kyrkogårdar).

– En favoritbild, utbrister Hammarskiöld när han berättar om sitt första och hittills enda hästfoto.

– Jag använde min Rolleiflex. Slutartiden var väl 1/30-dels sekund och ljuset halv­dåligt. Men i mörkrummet kunde jag konstatera att jag haft tur!

Tja, tur eller inte, bilden blev en klassiker, så lyckad att den prestigefyllda amerikanska tidskriften Life publicerade den.

Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?

Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.

Använd ditt specialerbjudande nu!


Publicerad i Populär Historia 10/2008

Kanske är du intresserad av...

Läs också