Skagerrak 1943

Göteborgseskaderns första taktiska övning krigsåret 1943 inleddes i april. Manövern gick ut på att ytfartyg (pansarskepp och jagare) skulle träna skydd m

23 april 2003 av Jacob Wiberg

Göteborgseskaderns första taktiska övning krigsåret 1943 inleddes i april. Manövern gick ut på att ytfartyg (pansarskepp och jagare) skulle träna skydd mot attacker iscensatta av egna ubåtar. Fartygen manövrerade i en tre sjömil smal korridor av svenskt utomskärsvatten i höjd med Marstrand. Egentligen sträckte sig territorialvattengränsen fyra sjömil ut från de yttre skären men Tyskland erkände bara tre.

En av deltagarna i övningen – ett avbrott i neutralitetsvaktens ständiga patrull- och eskorttjänst – var ubåten Ulven. Hon var 66 meter lång och hade 33 man ombord. Merparten av besättningen syns på fotot här intill. Det togs vid en måltid i det förliga torpedrummet några månader tidigare. Fotografen är okänd, måhända höll kapten Hedelius i kameran, han syns inte på bilden.

Den första övningsdagen, den 15 april, siktades Ulven på förmiddagen i samband med ett anfall. Eftermiddagen förflöt utan vidare observationer av ubåten. Framåt natten anropades Ulven via radio, men utan resultat. Snart stod det klart att något allvarligt hade hänt. Strax före lunchtid nästa dag hittades en av Ulvens telefonbojar drivande med avsliten kabel. Nu blev det uppenbart att någon form av haveri inträffat och en omfattande räddningsaktion inleddes. Ett stort antal flottenheter plus lokala fiskebåtar deltog i sökandet, liksom spaningsflyg. Även om ubåten gått till botten kunde det finnas överlevande.

Samma kväll uppfattade Vingas bottenhydrofonstation underliga ljud. Det lät som hammarslag. Bäringen var 320 grader – precis i den riktningen hade Ulven övat. Området avsöktes men minor var det enda som hittades.

Letandet fortsatte oförtrutet men hoppet om att hitta överlevande minskade och försvann allt eftersom tiden gick. Först den 5 maj bröts dödläget. Fartyg som trålade längs botten där flygfoton indikerat något som liknade skuggan av en ubåt fick napp. Bärgningsfartyget Belos sände ned en dykare. När han kom upp hade han en flagga med sig. Ulven hade hittats på 52 meters djup.

Trots stora kostnader och risker beslöts det att ubåten skulle bärgas, det fanns ett stort intresse av att få klarhet i vad som hänt. Den följande utredningen visade att Ulven träffat en mina (troligen tysk) och sjunkit direkt. Klockorna ombord hade stannat på 18.10.

Den rättsmedicinska undersökning som gjordes visade att fem man dödades omgående av explosionen. De övriga bedömdes ha drunknat kort därefter, troligen bedövade av smällen.

Publicerad i Populär Historia 3/2003

Kanske är du intresserad av...

Läs också