Ny kunskap om Andréexpeditionen

Bland lämningarna efter den misslyckade Andrée-expeditionen mot Nordpolen 1897 hittades 93 fotografier, tagna av Nils Strindberg under den långa isvandring som följde på luftballongen Örnens haveri. Nu har bilderna analyserats grundligt och forskningen om expeditionen har tillförts helt nya uppgifter.

– Det förvånade mig att ingen tidigare tittat närmare på innehållet i dessa bilder, säger Tyrone Martinsson, historiker vid högskolan i Skövde.

Han lade i juni fram en avhandling om Strindbergs fotografier. De har betraktats som intressanta föremål från den ödesdigra expe-ditionen – som slutade med att de tre delta-garna dog på isen efter tre månaders vandring. Men innehållet i bilderna har inte tidigare analyserats systematiskt.

För att komma åt bildernas berättelser har Martinsson utvecklat en metod kallad fotogra-fisk arkeologi, baserad på digital bildbehand-lingsteknik. Närmare hälften av fotografierna är så skadade att de tidigare betraktats som innehållslösa, men ge-nom att ta bort smuts och partiklar i den in-skannade bilden har Tyrone Martinsson kunnat frilägga inne-hållet på de flesta.

Genom metoden har många nya detaljer i bildmaterialet framkommit. Bland annat har Martinsson, genom att jämföra med Andrées dagböcker, kunnat ordna fotografierna kronologiskt och vederlägga vissa tidigare felaktigheter vad gäller innehållet.

– Det mest spännande jag upptäckte var nog panoramasekvensen från landnings-platsen, som jag hittade av en slump.

Strindberg var en avancerad fotograf och syftet med hans deltagande i expeditionen var att med kamerans hjälp göra en karta över polarregionen.

I historieskrivningen om ballongfärden har Nils Strindberg fört en ganska undanskymd tillvaro i skuggan av Salomon August Andrée.

I avhandlingen visar dock Tyrone Martinsson att Strindbergs deltagande inte var en slump. Hans kunskaper var centrala, eftersom syftet med expeditionen var att utforska de norra polartrakterna och medlet, förutom ballongen, var en kartografi baserad på fotografisk teknik.

Strindberg var bara 25 år när han gav sig iväg – en lovande fysiker som spåddes en lysande framtid. Enligt brev och andra källor var han ytterligt tveksam till företaget. Han insåg att riskerna var mycket stora men var hela tiden obrottsligt lojal mot Andrée. Eftervärlden har sett med kritiska ögon på expeditionsledaren, inte minst därför att hans kunskaper om ballongflygning egentligen var obetydliga. Tidens vurm för vetenskapliga hjältedåd med nationalistiska förtecken spelade säkert roll när det gällde att mot alla odds genomföra expeditionen.

– Unionen mellan Norge och Sverige var i gungning vid den här tiden, påpekar Tyrone Martinsson, som menar att ett vidare studium av Andrée-expeditionens politiska dimension vore av stort intresse.

För Martinssons egen del blir nästa fas i forskningsarbetet att skanna in Strindbergs originalbilder som förvaras i Vetenskapsrådets arkiv. Hittills har han fått nöja sig med kopior. Genom att gå direkt till ursprungsbilderna hoppas han finna fler detaljer och även kunna tyda de återstående fem bilder som han tidigare misslyckats med.

**Publicerad i Populär Historia 6/2003