Klassiskt foto omtolkas

Författaren Lars Gyllenhaal har under flera år bedrivit arkivforskning kring svensk beredskapstids mest klassiska bild, där tyskar i och utanför ett godstå

22 februari 2006 av Anna Larsdotter

Författaren Lars Gyllenhaal har under flera år bedrivit arkivforskning kring svensk beredskapstids mest klassiska bild, där tyskar i och utanför ett godståg övervakas av skjutklar svensk militär. Fotot har reproducerats hundratals gånger, inte minst i läroböcker, och anges i ungefär hälften av fallen föreställa en tysk permittenttransport genom Sverige 1940–43. Andra hälften fastställer att fotot visar soldater ur ”divi­sionen Engelbrecht” som sommaren 1941 fick tillstånd att färdas på svensk järnväg mellan Norge och Finland.

Men bilden visar, enligt Gyllenhaal, ingetdera. Hans rön publiceras nu i en ny bok: Bilden av Sveriges historia (W&W). Om man tittar närmare på fotot upptäcker man flera saker som inte stämmer med bildtexterna, vare sig dessa handlar om soldater på per­mission eller om en division på väg till fronten.

Den märkligaste är att tyskarna inte bär något statsemblem på sina uniformer. Dessutom är de barhuvade, en del har civila skor och de transporteras i godsvagnar – normalt sett färdades soldater på väg till ledighet i vanliga personvagnar. De bevakades i regel också av mycket lätt beväpnade vakter. Pistol och bajonett var det vanliga, ibland enbart det senare.

Gyllenhaals slutsats är att tyskarna på bilden varken är permittenter eller stridsklara soldater utan krigsfångar.

– Sådana transporterades genom Sverige vid tre tillfällen, hösten 1943 och hösten 1944, för att utväxlas mot allierade fångar, samt direkt efter krigs­slutet, säger Lars Gyllenhaal. Själv tror

han att fotot är taget någonstans i Skåne efter kriget, då tyskar transporterades hem från Norge.

Enligt Gyllenhaal var bilden opubli­cerad ända fram till 1971, då den använ­des som omslagsbild till boken Sverige inför Operation Barbarossa, vilken in-­

gick i ett stort forskningsprojekt om Sverige under andra världskriget. Fram till dess hade den legat oanvänd i fotografen Yngve Svenssons bildmappar; också han en doldis vars namn inte kommit fram förrän nu.

Många har antagit att bilden är tagen av KW Gullers eftersom den ingår i hans fotobok Då – våra beredskapsår 1939–1945 (utgiven 1974).

– Den som valde fotot till Operation Barbarossa-boken kan inte ha varit medveten om vad den föreställde eller struntade i det, säger Lars Gyllenhaal. Rent fotografiskt är det ju en väldigt bra bild och det är lätt att förstå varför man som bildredaktör fastnar för den.

En gång uppfiskad ur arkivet har sedan "beredskapsbildernas beredskapsbild” återkommit gång efter gång, och alltid med referens till permittenter eller ”Engelbrecht”. En enda person har före Lars Gyllenhaal ifrågasatt uppgifterna, nämligen Jan Linder i sin bok Andra världskriget och Sverige – historia och mytbildning (1997). Däremot har innehållet tolkats efter tidsanda och behov.

Ur officiell synvinkel var bilden passande, eftersom den bredbenta, k-pist­beväpnade vakten åskådliggör en svensk fasthet mot tyskarna. På senare tid har bilden ändå fått illustrera svensk eftergiftspolitik under andra världskriget, en av de mest omdiskuterade frågorna i vår 1900-talshistoria.

Fotnot. I Bilden av Sveriges historia presenterar historikerna Marika Hedin, Åsa Linderborg och Torbjörn Nilsson svenskt 1900–tal med utgångspunkt från fyrtio kända fotografier.

Publicerad i Populär Historia 3/2005

Kanske är du intresserad av...

Läs också