Haitis starke man
Denna artikel publicerades i Populär Historia nr 4/2010 tillsammans med en bild av Francois "Papa Doc" Duvalier.
Tvivelsutan kan mycket av Haitis alla sorger och bedrövelser förklaras av landets geografiska läge. Den karibiska ön Hispaniola – Haiti upptar den västra delen, Dominikanska republiken den östra – ligger mitt i de tropiska orkanernas huvudstråk. I stormarnas kölvatten följer ibland också svåra översvämningar. Den 12 januari i år blev så katastrofen fullständig då en jordbävning, som mätte 7,0 på richterskalan och med epicentrum bara ett par mil från huvudstaden Port-au-Prince, lade stora delar av landet i ruiner. Hundra tusentals omkom, och omkring en miljon blev hemlösa.
Men bortsett från den ändlösa raden av naturkatastrofer som drabbat Haiti kan orsakerna till landets elände sökas i dess historia – och inte minst i dess genom åren många usla ledare. Den kanske värste av dem alla ses här i baksätet på sin svarta Lincolnlimousin.
Life-fotografen Michael Rougiers porträtt av president François Duvalier (1907–71) är nästan övertydlig som symbol för maktmissbruk. Bilden togs i maj 1963, då Duvalier bevittnade en under vapenhot beordrad hyllningsdemonstration till sin egen ära. Sin vana trogen är han beväpnad – en automatkarbin finns nära till hands.
Den tidigare läkaren, därav smeknamnet ”Papa Doc”, valdes till president 1957. I praktiken fungerade han dock som diktator. Efter hans död övergick makten till den då 19-årige sonen, Jean-Claude ”Baby Doc” Duvalier.
Far och son Duvaliers regim betraktas allmänt som en av de mest korrupta och repressiva i modern historia. Under deras sammanlagt 28 år vid makten förtrycktes befolkningen på de mest brutala vis. Genom att utnyttja den i Haiti djupt rotade voodootraditionen vävde François Duvalier en personkult kring sig själv, som till slut skänkte honom närmast gudomlig status.
För att hålla sitt folk i schack organiserade ”Papa Doc” också den fruktade milisen Tonton Macoute, eller Milice de Volontaires de la Sécurité Nationale, som var dess officiella namn. Rekryteringen skedde i Port-au-Princes slum. Dödsskvadroner bestående av – sades det – från underjorden uppstigna zombies terroriserade nattetid huvudstadens gator.
Bortföranden, mord, tortyr och våldtäkter hörde till vardagen. Utan misskund röjdes politiska motståndare ur vägen eller jagades ut ur landet. Hur många som dödades är osäkert, men siffror på mellan 30 000 och 60 000 har nämnts.
Duvalier missbrukade sin maktställning även ekonomiskt. Ett reportage i tidningen Life från samma år som fotot av ”Papa Doc” togs beskriver hur han ibland roade sig med att åka runt i landet med tungt beväpnad bil- och motorcykelkortege och slänga ut småsedlar till bönderna. Pengar hade han nämligen gott om. Presidentens personliga förmögenhet byggdes på i takt med att biståndspengar strömmade in i det nödlidande landet från omvärlden.
När arvtagaren ”Baby Doc” slutligen störtades och flydde från Haiti (till franska Rivieran) 1986 lär han haft tillgångar motsvarande 900 miljoner dollar säkrade på schweiziska bankkonton.
Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?
Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.
Använd ditt specialerbjudande nu!
Publicerad i Populär Historia 4/2010