Fotografiet: Dessau, 1945
I krigets kölvatten följde även enorma folkomflyttningar i Europa när kartan ritades om. För att bringa viss ordning i de strida flyktingströmmarna organiserade segrarmakterna olika uppsamlingsläger. Fotot här intill togs i april 1945 i ett sådant transitläger. Det låg i Dessau, fem mil norr om Leipzig, mellan de amerikanska och sovjetiska zonerna. Här trängdes flyktingar, krigsfångar, politiska fångar och slavarbetare, liksom soldater på driv från östfronten.
Bilden summerar den ödesmättade stämning som rådde i lägret. En belgisk kvinna, till vänster, blir igenkänd som angivare åt Gestapo, Nazitysklands hemliga polis. Fotot togs i det avgörande ögonblick då kvinnan till höger, med ansiktet förvridet till en mask av isande hat och triumferande skadeglädje, avslöjar förrädaren. Bilden är lika klassisk inom fotohistorien som sin upphovsman; Henri Cartier-Bresson (1908–2004).
Den franske fotografen var en av 1900-talets ledande bildjournalister, och med sin Leica speglade han på sitt personliga sätt den ena stora händelsen efter den andra runtom i världen – spanska inbördeskriget, befrielsen av Paris 1944, Mahatma Gandhis död och revolutionen i Kina. Med tiden fick han epitetet ”seklets öga”.
Cartier-Bresson är gudfadern för det i fotosammanhang berömda ”avgörande ögonblicket” – att trycka ner slutaren i exakt rätt bråkdel av en sekund för att fånga själva essensen i ett skeende. Han myntade begreppet i en av sina många böcker, Images à la Sauvette (1952, på engelska The Decisive Moment). Han lär ha inspirerats av ett citat från den franske 1600-talskardinalen de Retz: ”Det finns inget här i världen som inte har sitt avgörande ögonblick.”
”Kameran är för mig ett skissblock”, skrev Cartier-Bresson, ”ett intuitionens och spontanitetens verktyg. För att det ska bli meningsfullt måste man vara engagerad i det man betraktar genom sökaren. Detta kräver koncentration, disciplin, lyhördhet och viss känsla för geometri.” Det handlar om att ”placera sitt huvud, sitt öga, och sitt hjärta längs samma axel”.
Henri Cartier-Bresson blev själv tagen som krigsfånge 1940, men lyckade fly 1943, varefter han verkade i den franska motståndsrörelsen. Vid krigsslutet befann han sig i Dessau för att spela in en dokumentärfilm om flyktingarna, Le Retour 1945. Det var i samband med det uppdraget han fångade ett av alla de avgörande ögonblick som etsat sig kvar in i vår tid.
