Fotografiet: Paris, 1886
Detta lär vara historiens första fotograferade intervju. Vid ett bord i en studio på Boulevard des Capuccines samtalar två nyskapande herrar. De har en del gemensamt. Båda läste medicin i unga år och båda spelade faktiskt, var och en på sitt sätt, viss roll för de nya konstströmningar som föddes och frodades i Paris under andra halvan av 1800-talet.
Till vänster sitter den 100-årsjubilerande kemisten Michel Eugène Chevreul (1786–1889). (Är det förresten inte häpnadsväckande att på ett fotografi se en man som levde under franska revolutionen och bevittnade ett par giljotineringar?) Till höger ses den mångsysslande fotografen Nadar (1820–1910). För en gångs skull har han hamnat framför och inte bakom kameran. Bilden tas av sonen Paul. Sammanlagt blir det 21 fotografier vid detta tillfälle; hela serien inklusive bildtexter publiceras i Journal Illustré den 5 september 1886.
Chevreul räknas som en av den organiska kemins grundare och specialiserade sig på fetter. Bland annat isolerade och namngav han ett antal fettsyror; till exempel stearin, olje- och smörsyra. Chevreuls arbete innebar förbättrade metoder för tvålframställning, och gjorde att stearinljus började tillverkas industriellt.
År 1824 utsågs han till chef för färgningsavdelningen på Ludvig XVIII:s textilfabrik Manufacture Royale des Gobelins. Där kom han att verka i 61 år. Han gjorde viktiga upptäckter både vad gäller de kemiska och fysikaliska aspekterna av färger, deras effekter och kontrastverkan. Just Chevreuls rön kring hur färger förhåller sig till varandra kom att få betydelse för måleriet – de mer eller mindre födde konstriktningarna pointillism och divisionism. Neoimpressionister som Georges Seurat och Paul Signac använde paletter som baserades på av Chevreul definierade grundkulörer.
Även Nadar, artistnamnet för Gaspard-Félix Tournachon, skrev in sig i konsthistorien. Hans fotostudio mitt i nöjeskvarteren var ett favorittillhåll för Paris intellektuella. När en samling målare (Manet, Monet, Renoir, Degas, Cezanne, Pissarro med flera) 1874 behövde en lokal för att visa sina vågade alster lånade den radikalt sinnade Nadar gärna ut sin. Därmed genomfördes impressionisternas första utställning.
Som den nyfikne pionjärsjäl han var fick han 1858 parisarna att häpna över de första fotografierna tagna från en luftballong (tekniken kom så småningom att få militär signifikans). Samma år tog han också banbrytande bilder av Paris undre värld – katakomber och kloaksystem – med hjälp av konstgjort ljus.
Mest berömd är han dock för sina uttrycksfulla personporträtt. Émile Zolá, Charles Baudelaire, Eugène Delacroix och Sarah Bernhardt är bara några av de kulturpersonligheter som förevigades. I kontrast till samtida kollegors verk präglades inte Nadars porträtt av ett ofta stelt och formellt uttryck. Detta sammanhänger kanske med att han även var en skicklig karikatyrtecknare.
