Córdoba, 1936

I samma bråkdel av en sekund som livet lämnar infanteristen Federico Borell Garcia tas ett av 1900-talets mest berömda fotografier. Den som pressar fingret m

28 juni 2002 av Jacob Wiberg

I samma bråkdel av en sekund som livet lämnar infanteristen Federico Borell Garcia tas ett av 1900-talets mest berömda fotografier. Den som pressar fingret mot avtryckaren – kamerans – och därmed för alltid skriver in sig i fotohistorien är Robert Capa (1913–54).

”En regeringssoldats död” togs den 5 september 1936 utanför den andalusiska byn Cerro Muriano vid Córdobafronten. Det spanska inbördeskriget hade rasat sedan i juli då general Franco och de nationalistiska högerkrafterna tog kontroll över armén.

Bilden blev en stark antikrigssymbol, jämförbar med Picassos Guernica, och gjorde Capa till en internationellt firad fotograf. Ingen hade tidigare så närgånget skildrat krigets realiteter. En förutsättning för denna nya och vassare fotojournalistik, som frodades i 1930-talets illustrerade magasin, var de behändiga småbildskamerorna, först tillverkade av tyska Leica. En annan premiss var mod.

”Om bilderna inte är tillräckligt bra, är du inte tillräckligt nära”, var Capas motto. Córdobabilden togs uppenbarligen på mycket nära håll, men de exakta omständigheterna är oklara och originalnegativen saknas. Det har rentav framförts tvivel om bildens autenticitet; den iscensattes med en soldat som spelade skjuten anser vissa.

Enligt en annan teori satt Capa i ett skyttevärn medan ett kompani regeringssoldater försökte inta ett fientligt kulsprutenäste. Han höll upp kameran över kanten och tryckte av i blindo vid ljudet av eldgivning. Kanske ett något oglamoröst, men om det förhåller sig så, mycket mänskligt sätt att ta en av århundradets bilder.

Själv klargjorde Robert Capa aldrig hur det gick till, men i en intervju hävdade han att några tricks aldrig var nödvändiga i Spanien. Dramatiken fanns redan, det var bara att fotografera.

Robert Capa var ungrare och hette ursprungligen Endre Friedmann. För att få fart på sin fotografkarriär i Paris ”uppfann” han och flickvännen Gerda Tarot den amerikanske stjärnfotografen Robert Capa. Robert Taylor och Frank Capra lär ha inspirerat till namnet.

Efter Spanien följde en räcka uppmärksammade bildreportage under andra världskriget och senare från Palestinakriget 1948. Med några kollegor, bland andra Henri Cartier-Bresson och David Seymour, grundade han 1947 den kooperativa bildbyrån Magnum.

Robert Capa var trött på alla krig, ändå accepterade han 1954 att för Life Magazine bevaka händelserna i Indokina. Den 25 maj trampade han på en mina. När han påträffades död kramade han fortfarande sin kamera.

Publicerad i Populär Historia 4/2001

Kanske är du intresserad av...

Läs också