"Först läxorna – sedan Rekord"
»Jag var nervös som en premiärskådespelare och såg redan för mitt inre enorma buntar med returexemplar, och anade konkurs och kronofogden på dörrlåset.» Så beskriver tidningsmannen och boxningspromotorn Edwin Ahlqvist i boken Må bäste man vinna hur det kändes när han i november 1942 lämnat första numret av Rekord-Magasinet till tryck, beställd i hela 30 000 exemplar.
Men satsningen låg rätt i tiden. Idrottstidningen Rekord-Magasinet blev mitt under brinnande världskrig en omedelbar framgång och sålde under sin storhetstid på 1950-talet upp emot 300 000 exemplar per nummer. Det var när Ingemar Johansson hade stormatch.
På Rydals museum i Rydal utanför Kinna visas just nu en utställning om en klassisk sporttidning och ett unikt tidningskoncept, säkerligen i ljust minne bevarad av många 30- och 40-talister. Här fanns lagbilderna som många ungdomar samlade på, äventyrsberättelserna om Allan Kämpe, Sven Ståhl och Kalle Modig, och inte minst – 1300-talshjälten Per Stigman, ledare för ett fredlöst band i Tivedens djupa skogar. Författare var A M Marksman, pseudonym för Nils Holmberg, kommunistisk riksdagsledamot på 1940-talet. Parallellerna mellan 1300-talets fogdeförtryck och 1940-talets nazism var klara. Under ockupationstiden smugglades tidningen in i Norge.
Idén bakom tidningen hade ahlqvist hämtat från sin tid i USA och Sydamerika på 1920-talet.
Efter en omväxlande yrkesbana – han arbetade bland annat som fartygskock, sportreporter och krögare – etablerade sig Ahlqvist som boxningspromotor och blev snart svensk proffsboxnings ledande profil. Han arrangerade stora evenemang för flera boxare, bland andra Olle Tandberg och Ingemar Johansson. Dessutom var han den senares manager.
I Rekord-Magasinet skrev han egna krönikor i en lite hårdkokt men fostrande stil, vilka alltid avslutades: »Med hälsning och handslag till härnäst – Eder Crusher» (Ahlqvist skrev under signaturen »Crusher»). Helylleidealet härskade med kamratanda, hälsa och disciplin som honnörsord. »Läs läxorna först och Rekord sedan», var ett av Ahlqvists motton. Det fanns inga genvägar till framgång för en ung svensk man. Visst kunde man vara naturbegåvad, men utan karaktär och hög moral kom man ingenvart.
Utställningen, som bygger på entusiasten Bror Haars samlingar, visas till och med 20 april.