Parkernas filosofi

Parker är kultur i dubbel bemärkelse. De uttrycker på samma gång den ursprungliga betydelsen hos begreppet kultur – odling – och den tidsanda och de ide

25 maj 2001 av Torgny Nordin

Parker är kultur i dubbel bemärkelse. De uttrycker på samma gång den ursprungliga betydelsen hos begreppet kultur – odling – och den tidsanda och de ideal som rådde när parkerna en gång anlades. För att förstå kulturhistorien kan parker därför vara av oanat värde.

Ibland kan själva poängen med en park vara uppenbar redan vid en första anblick. Medeltidens klosterträdgårdar och balsamlundar liksom senare tiders handels- och köksträdgårdar tjänade ett självklart mål. Det handlade om odling av kryddor och frukt för konsumtion på platsen eller åt en mer eller mindre avlägsen marknad. Ibland har dock parkerna mer sinnliga syften som inte går att reducera till ekonomisk nytta.

Mezquitan, moskén i spanska Córdoba, är inte endast en av den islamska arkitekturens förnämligaste byggnader, den är också ett utmärkt exempel på hur en park, i det här fallet den intilliggande apelsinlunden, kunde artikulera religiösa och kontemplativa idéer.

Under islams styre fungerade träden som en förlängning av moskéns vackra valvbågar. Eftersom ingen mur fanns runt parken uppstod en känsla av oändlighet; den mjuka övergången mellan sten och trä tycktes på ett sällsamt sätt spegla hela alltet. Med det kristna övertagandet skärmades hela byggnadsverket och parken av med en hög mur som hindrade insyn samtidigt som parken, nu helt isolerad, kom att bli en oas, en glimt av själva paradiset, fjärran jordiska bekymmer.

Parker kan alltså uttrycka mycket om såväl vår syn på oss själva som vår plats och roll i naturen. Ingenstans är detta så tydligt som i 1700-talets parker.

Från slutet av 1600-talet och en bra bit in på 1700-talet pågick en omfattande och bitvis hård intellektuell debatt mellan två filosofiska läger: å ena sidan empiristerna som främst hörde hemma i Storbritannien, å andra sidan kontinentens rationalister.

Diskussionen kretsade kring några av filosofins perenna problem. Det handlade i första hand om hur kunskap är möjlig, alltså hur vi alls kan veta något och vad som kan göra exempelvis ett omdöme sant. Problematiken gjorde inte halt vid kunskapsteoretiska spörsmål utan fortsatte med frågor om moralens status, intuitionens möjlighet och det inre känslolivets betydelse.

Till rationalismens främsta tänkare hörde Descartes, Leibniz och Spinoza. Alla var de präktiga systembyggare som utifrån tanken att kunskapen vinns genom förnuftet försökte visa att all kunskap kan härledas ur någon eller några grundläggande principer som inte går att betvivla.

Bland empirismens filosofer var Berkeley, Locke och Hume ledande. Ur deras tankar att all kunskap grundas i sinneserfarenheten följde åtskilliga andra, bland annat ledde förnekandet av absoluta förnuftsaxiom till en misstänksamhet mot vissa storslagna politiska tankar. Empirismen födde liberalismen medan rationalistiska argument försvarade såväl den kungliga despotin som franska revolutionen.

Den intellektuella striden märktes inte endast i filosofernas böcker, utan kanske än tydligare i de parker som anlades under 1700-talet. Den franska parken, eller barockparken som den ibland kallas, var ett tydligt uttryck för det rationalistiska tänkandet.

Uppbyggd kring principen om total överblick är den franska parken med sina perfekta symmetrier, snörräta alléer och parterrer, hårt ansade buxbomhäckar och beskurna träd ett ypperligt exempel på rationalismens ideal. Naturen är besegrad och människan triumferar. Genom det mänskliga förnuftets styrning och planering har ett mästerverk skapats.

Hur annorlunda ter sig då inte den engelska parken. Utvecklad i kontrast mot den franska parkens strikta principer, helhetssyn och dominerande centralperspektiv utgår den engelska parken från naturens inneboende skönhet. Formspråket är rörligt, stigarna slingrar sig fram genom oregelbundet anlagda vattenytor och planterade träd. Perspektiven skiftar hela tiden under en promenad; det finns inget centrum och ingen tydlig plan. Storheten ligger i detaljerna.

I vårt land introducerades den franska parken av slottsarkitekter som Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin. Inspirerade av parkerna i Versailles och Chantilly kan deras verk i dag beskådas bland annat på Drottningholm. Ett utmärkt exempel på engelsk park är Haga i Stockholm som ritades av Fredrik Magnus Piper 1785.

1700-talets filosofiska spänningar och tankevärld är i dag historia. Den som själv vill jämföra de olika stilarna och på plats fundera över empirismens och rationalismens så att säga dendrologiska sida rekommenderas ett besök i norduppländska Lövstabruk. Stora vägen passerar inte längre genom själva bruket, men bussen kör in i bruket och har en hållplats vid kyrkan på andra sidan herrgården och den franska parken.

Lövstabruk, som under 1700-talet var världens största producent av högkvalitativt vallonjärn, genererade enorma vinster åt familjen de Geer. För inkomsterna byggdes inte bara en stilig herrgård och en paradgata med boningshus för vallonsmederna nedanför utan också en magnifik kyrka, ett storslaget bibliotek – och en fransk och en engelsk park.

Redan vid parkens huvudingång är perspektivet bestämt. Klippta lindhäckar, symmetriska slingor med finkrossat tegel och krattade grusgångar leder fram till fontänen varifrån överblicken är fullständig. Som spegelbild av brukets patriarkala envälde är parken förträfflig. Ordning, disciplin och hög kvalité var de principer som styrde arbetet och livet i Lövstabruk. Men bakom orangeriet upphör den franska parken och den engelska tar vid.

På samma sätt som Sverige under 1700-talet tog del av såväl empirismens som rationalismens tänkande, har Lövstabruk i dag sina bägge parker. Kanske kan man se detta som en tredje väg, som något typiskt svenskt.

Torgny Nordin (f 1961) är vetenskapsjournalist, bosatt i Göteborg. Han skriver för en rad tidningar och tidskrifter. Specialområde: Arktis. I höst deltar han i en expedition längs nordvästpassagen.

Publicerad i Populär Historia 5/1999

Kanske är du intresserad av...

Läs också