Åholmen vid Mälaren är en grönskande parkanläggning med rötter i Linnés naturtämjande 1700-tal, som i början av förra seklet räddades undan skövling av några naturaktivister.

I dag går det att besöka detta frodiga område – en gång kallat ”Lycksalighetens ö” i en dikt av författaren Gunnar Mascoll Silfverstolpe – beläget längs vägen mellan Eskilstuna och Västerås precis norr om klaffbron vid Kvicksund (vägvisare finns i samhället Mellansundet).

Åholmen ägs sedan 1913 av svenska staten. Då tog kungen emot marken som gåva av notarien Sven Bergius, som köpt den med uppdraget att rädda Åholmen undan avverkning och exploatering.

På 1700-talet tillhörde Åholmen gården Stora Ekeby, vars ägare Gustaf Gottfrid Reuterholm började arbetet med parken, på den tiden kallad ”Ekeby trädplantage”. Här uppfördes en så kallad ”trädskola” för uppdragning av fruktträds- och parkträdsplantor. Under frihetstiden uppmuntrades markägarna till trädodling, delvis på grund av den rådande virkesbristen. Men Reuterholm var också en stor beundrare av Linné, som inspirerade honom i hans arbete.

Det är Reuterholms avsked till Åholmen – han tvingades 1803 sälja Stora Ekeby – som Mascoll Silfverstolpe skildrat i sin sorgliga dikt. Silfverstolpe var ägare till granngården Stora Åsby.

Näste ägare, Johan Adam von Gerdten, hade en betydligt mer romantisk inställning till naturen än Reuterholm. En engelsk park anlades, komplett med lusthus, grotta, tempel och en falsk runsten med inskriften Hodie mihi, vras tibi (I dag mig, i morgon dig). 1822 kompletterades parken med en minnessten över Carl von Linné.

Parken fick förfalla i många år, men i mitten av 1960-talet sattes ett restaureringsarbete igång. Och fortfarande finns många spår kvar av 1700- och 1800-talens kultivering.

**Publicerad i Populär Historia 4/2003