Bunkrarna skulle skydda finska städer

Fyrtiofem betongbunkrar, lika många korsun (skyddsum), hundratals maskingevärsnästen och kanonställningar, sex kilometer pansarvagnshinder och hundratals kilometer skyttegravar och förbindelsegångar.

Detta var Harparskoglinjen, en nära fyra mil lång fortifikationslinje som byggdes nordost om Hangö i Finland 1940–41, under den korta freden mellan vinter- och fortsättningskriget. Syftet var att skydda finska storstäder mot en sovjetisk attack från den strategiskt belägna udden Hangö som finländarna 1940 hade tvingats hyra ut till Stalin.

Trots sitt imponerande omfång är Harparskoglinjen en relativt okänd del av den finska andravärldskrigshistorien.

– Generellt ses Hangö som något av en parentes i förhållande till händelserna vid östfronten, säger Christoffer Holm, historiker och manusförfattare till en just färdigställd dokumentärfilm om befästningslinjen.

Ska uppmärksamma kulturarvet

Filmen visar dels hur stort detta bygge var – 20.000 personer var involverade och varje betongbunker tog 6 000 mantimmar att färdigställa. Dels beskriver dokumentären försvarslinjens roll som spelbricka i både finska och sovjetiska anfallsplaner.

I Sovjetunionen fanns det idéer om att utvidga Hangöområdet, medan finländarna – med tysk hjälp – planerade att ta tillbaka marinbasen.

Ytterligare ett syfte med filmen är att uppmärksamma kulturarvet. Hela 33 av Harparskoglinjens bunkrar finns kvar intakta, liksom många av stridsvagnshindren.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– De är en del av den finlandssvenska lokalhistorien här nere. Försvarslinjen har också intresse för Sverige, dels för att Hangö var den front som befann sig närmast Stockholm, dels för att många Finlandsfrivilliga var aktiva här, säger Christoffer Holm.

Dokumentären Harparskoglinjen – västfronten mot Sovjet kommer att sändas på finska public servicekanalen Yle i sommar och kan även nås via Yles streamingtjänst.