Civilförsvarsövning i Västerås 1960.

© Percy Oscarsson/Aftonbladet bild/TT

"Om kriget kommer" gjorde debut 1943

År 1943 utkom den första versionen av »Om kriget kommer« med anvisningar och råd till allmänheten i händelse av krig. Nu har en ny version av skriften delats ut.

22 juni 2018 av Gunnar Wiman

Sverige vill försvara sig, kan försvara sig och skall försvara sig! Motstånd ska ständigt göras och i alla lägen. Det är på Dig det beror – Din insats, Din beslutsamhet, Din vilja att överleva. Vi ger aldrig upp! Varje meddelande om att motståndet ska uppges är falskt!«

Denna tydliga markering av Sveriges hållning i händelse av fientligt angrepp är tagen ur 1961 års upplaga av broschyren »Om kriget kommer«. Den började delas ut till svenska hushåll 1943 och utkom i fem upplagor fram till 1987 (de två sista trycktes endast i telefonkatalogen).

För första gången sedan kalla kriget står civilförsvaret återigen högt på den politiska agendan. Och som ett tecken i tiden kommer nu en modern motsvarighet till informationsfoldern att spridas till hushållen.

"Hesa Fredrik" sedan 1931 

Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00 testas signalen »Viktigt meddelande till allmänheten« (VMA) – känd även som »Hesa Fredrik« efter Oskar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, som beskrev signalen som lika hes som han själv. VMA ska varna i samband med större olyckor som kan drabba samhället – och vid krig.

Såväl civilförsvarets som VMA:s tillkomst är förknippade med den militärtekniska utvecklingen efter första världskriget. Flygvapnet hade gjort entré under detta krig men spelat en underordnad roll. På 1930-talet stod det emellertid klart att det nya vapenslaget skulle få en avgörande betydelse i framtiden.

Militära experter menade att kommande krig skulle avgöras genom strategiska bombningar, och det krävdes ingen större fantasi för att inse att civilbefolkningen då skulle drabbas hårt. Därmed blev ett system för flyglarm en prioriterad fråga.

VMA testades första gången 1931 och 1937 tillkom Luftskyddsstyrelsen, embryot till Civilförsvarsstyrelsen som hade det övergripande ansvaret för civilförsvaret 1944–86. 

Den första Om kriget kommer från 1943 och den senaste från 2018.

Civilförsvaret och det totala kriget

Civilförsvaret var, och är, en del av totalförsvaret, och för att få en översiktlig bild av denna komplexa apparat under kalla kriget är Om kriget kommer en illustrativ källa.

Det framgår tydligt att förberedelserna gällde det totala kriget där kärnvapen var en del av scenariot. Att skydda befolkningen i en sådan konfliktmiljö innebar en gigantisk utmaning – planen var att evakuera storstadsregionernas befolkningar till säkrare platser och målet var att alla invånare skulle ha tillgång till skyddsrum och skyddsmasker.

Vid kalla krigets slut uppgick antalet skyddsrum till 65 000 med plats för cirka sju miljoner människor (kapaciteten är densamma i dag). Därutöver handlade det om att säkra produktion som var nödvändig för att hålla befolkningen och det militära motståndet vid liv – livsmedel, drivmedel, energi, vatten med mera.

Under 1990-talet monterades civilförsvaret ned, men till följd av det försämrade omvärldsläget beslutade regeringen 2016 att planeringen av ett civilt försvar ska återupptas.

Ny version av "Om kriget kommer"

Ett konkret uttryck för detta är att en ny version av Om kriget kommer delades ut till hushållen i samband med krisberedskapsveckan i slutet av maj i år. Utgivare är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som är ansvarig för civilförsvarsplaneringen på nationell nivå.

Utöver krigssituationer fokuserar den nya broschyren på olika tänkbara fredstida kriser. Huvudbudskapet är att människor bör vara förberedda att klara sig om viktiga samhällsfunktioner slås ut, oberoende av orsak, enligt MSB. Det är alltså inte en karbonkopia av tidigare upplagor av broschyren.

Publicerad i Populär Historia 6/2018

Kanske är du intresserad av...

Läs också