Jubileum för populärt piller
En av 1900-talets mest samhällsomvälvande uppfinningar fyller 50 år i höst. Det var i oktober 1951 som kemisten Carl Djerassi och hans grupp av forskare i ett laboratorium i Mexico City lyckades framställa en konstgjord version av det kvinnliga könshormonet progesteron – ”naturens eget preventivmedel” – en uppfinning som både skulle revolutionera livet för den enskilda kvinnan, och för all framtid förändra samhällets sätt att se på mänsklig reproduktion.
P-pillret var uppenbarligen efterlängtat och fick snabbt en enorm spridning: 1960 introducerades det på den amerikanska marknaden, 1964 kom det till Sverige och i dag används pillret av 80–90 miljoner kvinnor i hela världen, varav cirka 400 000 i Sverige.
Önskan att skydda sig mot oönskade graviditeter har en lång historia, men det var först med ”The Pill” som kvinnor själva kunde planera sitt barnafödande.
Ansvaret för de stora barnkullarna vilade traditionellt sett oftast på kvinnan; dessutom var förlossningen ett allvarligt riskmoment både för mor och barn. Drastiska metoder, som abort genom att inta svavel eller fosfor, eller till och med barnamord, visar på den katastrof en graviditet kunde innebära för en ogift kvinna.
Kondomer gjorda av fårtarmar började visserligen tillverkas i Frankrike redan på 1700-talet, men det var egentligen inte förrän på 1930-talet, då man i USA lyckades framställa latexgummi på ett storskaligt vis, som kondomen som den första moderna preventivtekniken slog igenom på bred front.
P-pillret gjorde sitt segertåg över världen samtidigt som 1960-talets kvinnorörelse blossade upp med sina protester mot ojämlikhet och förlegade kvinnoideal. ”Det personliga är politiskt” var ett av tidens mest kända slagord och rätten till preventivmedel och fri abort fördes upp på den samhälleliga dagordningen. P-pillret både samverkade med, och var en av förutsättningarna för tankarna om en kvinnlig identitet som inte bara byggde på moder- och hustruskap.
Men trots de enorma framgångarna tror inte upphovsmannen själv, i dag 78-årige Carl Djerassi, att hans uppfinning skulle ha fått lika stor genomslagskraft om den introducerats något decennium senare. Med 1960-talet kom en ökad hälsomedvetenhet och misstänksamhet mot läkemedelsindustrin, och de många biverkningar som pillret förde med sig skulle sannolikt inte ha accepterats.
Djerassi har i dag lämnat den aktiva forskningen för en karriär som författare och dramatiker med vetenskapliga frågeställningar som specialitet. I höst kommer hans nya bok This Man’s Pill – Reflections on the 50th Birthday of the Pill, där han berättar om vad hans uppfinning betytt både för honom som privatperson, och för samhället i stort. Han arbetar vidare på den mission han påbörjade i laboratoriet i Mexico City för 50 år sedan – att fullständigt separera sex från reproduktion.
Den nya revolution han skådar, och diskuterar till exempel i sin pjäs An immaculate Misconception, är ICSI-tekniken, (mikroinjektion) där ett ägg genom injektion i ett provrör kan befruktas av en enda spermie. Metoden gör det möjligt för män som tidigare ansetts infertila att med hjälp av en enstaka spermie bli biologiska fäder, kvinnor kan i unga år låta undersöka och frysa ner ägg för att sedan tina upp och få dem befruktade den dag det passar i livsschemat.
