Nästan alla svenskar har idag tillgång till internet och en del av oss tillbringar många av dygnets timmar online, inte minst under rådande pandemi.

För den historieintresserade tycks resurserna vara nästan outtömliga med otaliga sidor, konton och kanaler kring tidsepoker, personer, retrokultur och lokalhistoria. Hur påverkar det här vår syn på – och användning av – historia?

Digital Memory Studies

Robin Ekelund är en som borde veta. Han är historiker och en av introduktörerna i Sverige till ämnet Digital Memory Studies som är i växande världen över.

Nyligen avslutade han ett forskningsprojekt om historia på internet, där han under ett års tid har följt sex Facebookgrupper med mellan 1 000 och 15 000 medlemmar.

FÅ POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Metoden som Robin Ekelund använder kallas »netnografi«, en form av etnografi där fältarbetet bedrivs i den digitala världen.

– Sättet som vi knyter an till det förflutna med handlar idag i hög grad om att mötas och diskutera på nätet, säger han.

– Naturligtvis får det betydelse för hur vi uppfattar historia – framförallt blir relationen mycket mer visuell än i traditionell historieförmedling. Det innebär att den också är mer direkt och känslomässig. En bild är lättare att ta till sig än ord, som kräver mer tid och arbete.

Robin Ekelund vid sitt skrivbord

Robin Ekelund har studerat sex historiskt inriktade Facebook-grupper. Här vid sitt skrivbord på Malmö universitet.

© Jacob Wiberg

Vad betyder det för historieintresset?

– Det är helt klart en bidragande orsak till att det växer. Att så enkelt kunna hitta till exempel bilder och kartor, och dela och diskutera minnen, gör att historien kommer närmare oss och våra egna liv.

– Den digitala utvecklingen sammanfaller med den retrospektiva trend som vårt samhälle just nu befinner sig i. När framtiden ter sig osäker är det förflutna något som vi kan hantera, lägga tillrätta och utforska i gemenskap, till exempel i en Facebookgrupp.

Handlar det om nostalgi?

– Ja, men inte om en glättig nostalgi, utan om en som är kopplad till seriositet, till ett sakligt sökande efter fakta och ett gemensamt minnesarbete.

Vilka är dina viktigaste resultat?

– En sak som jag ville undersöka var om, och isåfall när, det uppstår konflikter kring historien i grupperna. Jag trodde nog att det skulle bränna till oftare, men vad jag kom fram till var att de i huvudsak var konfliktfria. Gruppen fungerar som en fristad eller en tillflyktsort där det snarast är nuet som upplevs som problematiskt. Konfliktlinjen går mellan det förflutna och nutiden som tycks »gå åt fel håll«, säger Robin Ekelund och fortsätter:

– Ett annat resultat handlar om hur Facebooks interface (gränssnitt) styr vad som lyfts upp i flödet. Det som jag får syn på är det som Facebook »promotar«. Mer allmänna inlägg, som får många likes (»gilla-markeringar«), hamnar högt, medan de specifika eller komplexa inläggen bäddas in längre ner.

Varför är det viktigt för historiker att intressera sig för nätet?

– För att det är där vi kan se hur historieämnet utvecklas. Det förflutna blir något annat när man möter det i små fragment, i små utsagor, som man gör på Facebook. Där man får lägga pusslet själv. Det är en utveckling som har drivits fram av en teknisk revolution snarare än av de paradigmskiften som vi har sett, som har gått från en nationell kungar-och-krig-historia till historia underifrån och historia om marginaliserade grupper. Historien knyts på ett helt annat sätt än förr ihop med nutiden, med oss själva och våra intressen.

Kan ni historiker lära er något av Facebookgrupperna?

– Kanske när det gäller hur vi uttrycker oss och hur vi kommunicerar våra forskningsresultat. Samtidigt är det svårt, eftersom historievetenskapen bygger på djuplodande analyser som inte alltid lämpar sig för korta format.

Var det något speciellt som förvånade dig under fältarbetet?

– Nivån på engagemanget! I allmänhet är det en mindre grupp som är drivande, och som kan lägga väldigt mycket tid och kraft på att till exempel besöka arkiv eller minnesplatser, för att sedan dela med sig av upplevelsen genom bild och text, säger Robin Ekelund och fortsätter:

– Framöver hoppas jag kunna titta närmare på enskilda individer i grupperna, och intervjua dem. Jag vill veta mer om hur deras engagemang hänger ihop med deras historieintresse.

Är du själv med i någon Facebookgrupp?

– Ja jag är intresserad av musik från 1950-, 1960- och 1970-talen, och av gamla gitarrer. Det är ett sätt att koppla av.

Publicerad i Populär Historia 4/2021