Historiska chiffer ska knäckas med algoritmer
Det finns massor av historiska dokument vars innehåll döljs av att de är skrivna med chiffer. Nu ska ett pionjärprojektet inom historisk kryptologi se till att de blir läsbara.
– När vi dekrypterar historiska källor tittar vi bland annat på fördelningen av koder och kodkombinationer, säger Beáta Megyesi. Vi letar efter grupper av koder som förekommer i liknande kontext – så kallad klustring – för att se vilka symboler som kan tänkas motsvara samma tecken.
I alla tider har människor haft anledningar att dölja känslig information för obehöriga. Det betyder att det i våra historiska arkiv finns gott om manuskript skrivna i chiffer – texter med potentiellt högintressant innehåll som är otillgängliga för de flesta forskare.
Kodnycklarna har förstörts, eller har, av förklarliga skäl, inte förvarats tillsammans med den krypterade texten.
Algoritmer knäcker koderna
Men i framtiden kan det bli lättare att komma åt informationen i de hemliga texterna. Det tvärvetenskapliga projektet Decrypt syftar till att ta fram automatiska metoder för läsning av kodade manuskript. Stora mängder av såväl krypton som nycklar läses in digitalt med hjälp av bildanalys och laddas upp i en databas. Med detta som grund tar forskare knutna till projektet fram algoritmer för att knäcka koderna.
– Det handlar om tvärvetenskaplig grundforskning, säger Beáta Megyesi, språkteknolog vid Uppsala universitet och forskningsledare för Decrypt som samlar historiker, datavetare, lingvistiker och kryptologer världen över.
FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!
Insikten om att det behövs kommunikation mellan olika discipliner fick Beáta Megyesi år 2012 när hon tillsammans med en filolog och en datavetare lyckades knäcka koden till det omtalade 1700-talschiffret Copiale. En text som visade sig vara författad av ordenssällskapet Okulisterna som spionerade på och kritiserade de inflytelserika Frimurarna. Bedriften ledde till ett stort mediepådrag och hundratals forskare och privatpersoner från hela världen vände sig till Beáta med frågor om olika chiffer.
– Enskilda manuskript intresserade mig egentligen inte så mycket, däremot tänkte jag att det var dags för systematiska studier av krypterad historisk text.
Länge gäckade Copiale-chiffret forskarna, men 2012 lyckades en grupp forskare, däribland Beáta Megyesi, knäcka kryptot från 1700-talet.
Var tid har sitt chiffer
Manuskript från olika tider kräver olika algoritmer för att kunna avkodas. På 1300- och 1400-talen använde man sig av enkla substitutionschiffer, där en bokstav byttes ut mot en annan. På 1500-talet blev koderna mer sofistikerade, då kunde till exempel en vokal ges flera chifferkoder och städer, länder och personnamn få enskilda koder. Samtidigt använde man sig av falsk kod, i avsikt att förvilla.
– På 1600- och 1700-talen blev det betydligt mer komplicerat. Då använde man kodböcker där varje ord, och till och med dess böjda form fick en egen kod, säger Beáta Megyesi.
– Även privatpersoner började använda kryptering med egna symbolsystem, till exempel för att kommunicera inom hemliga sällskap eller för att hemlighålla kärleksmeddelanden.
Borgchiffret knäcktes
För att konstruera datormodellerna krävs mycket grunddata från såväl befintliga krypton som kodnycklar. Beáta Megyesi vände sig bland annat till Vatikanen där hon fick tillgång till det hemliga arkivet. Hon gick igenom 20 000 brev för att hitta chiffer att stoppa in i databasen. Ett av de hundratals hon vaskade fram var det så kallade Borgchiffret från 1630-talet. Nätverket knäckte koden och fick fram drygt 400 sidor medicinsk kunskap som uppenbarligen var för kontroversiell för att uttryckas i klarskrift.
– Borgchiffret verkar härstamma från Nordtyskland eller Skandinavien, säger Beáta Megyesi. Det innehåller en massa märkliga idéer för hur man kunde bota olika sjukdomar – den som led av hjärtflimmer skulle till exempel fånga en mullvad, hålla upp den med ena handen mot solen tills den dog och sedan lägga samma hand mot hjärtat.
– Kanske var det här saker som man inte sa högt om man inte ville bli anklagad för häxeri.
Målet med projektet Decrypt är inte bara att serva historiker med ny kunskap. Metoderna kan också användas på andra områden, till exempel att automatiskt transkribera historiska källor eller undersöka språkförändring över tid.
Fakta: Chiffer, kod och kryptologi
- Krypto eller chiffer är en övergripande term för all hemlig skrift. Kan bara tydas med rätt nyckel.
- Kod är ett krypto där hela bokstavs- eller siffergrupper ersätts med andra bokstavs- eller siffergrupper, eller symboler.
- Kryptografi är studiet av att kryptera meddelanden.
- Kryptoanalys är studiet av att knäcka meddelanden.
- Kryptologi är den övergripande termen för kryptografi och kryptoanalys.
