Historien rivs på nytt

Mitt i Berlin, i slutet av Unter den Linden och bredvid DDR-monumentet Palast der Republik, finns en grop med halvhjärtade arkeologiska utgrävningar. Sedan ti

25 maj 2001 av Fredrik Barkenhammar

Mitt i Berlin, i slutet av Unter den Linden och bredvid DDR-monumentet Palast der Republik, finns en grop med halvhjärtade arkeologiska utgrävningar. Sedan tio år drar en handfull viljor åt olika håll när det gäller att bestämma vad man ska göra av den så kallade Schlossplatz – den plats där Berlins preussiska slott en gång stod.

I början av 1990-talet inleddes de arkeologiska utgrävningarna. Det visade sig att källarutrymmena från det gamla slottet faktiskt var rätt väl bevarade och när de kom i dagen strömmade nyfikna berlinare till. Skulle man kanske rentav kunna bygga upp slottet igen? En synnerligen envis förening har bildats med just detta mål. Men det vill inte arkeologerna.

– Ur arkeologiskt perspektiv är det knappast önskvärt att bygga upp slottet igen, säger Karin Wagner, chef för arkeologiska avdelningen på Landesdenkmalamt i Berlin.

– Källarutrymmena är dock bättre bevarade än vad vi trott. Vi vill att de ska integreras i det som byggs på slottsplatsen.

De äldsta delarna av slottet dateras till 1443. Kurfurste Fredrik II hade vid den tiden bestämt sig för att flytta från Nürnberg och lät uppföra de första delarna av slottet i Berlin-Cölln. Den lilla handelsstaden hade då runt 6 000 invånare och de var måttligt begeistrade över att få dit en nitisk skatteindrivare från södern. Men ett slott blev det, placerat i utkanten av Berlin-Cölln.

Vid grundandet av staten Preussen i mitten av 1600-talet byggdes slottet ut till sin slutgiltiga form av Fredrik Vilhelm, ”den store kurfursten” och grundaren av den klassiska furstestaten Preussen. Storstaden Berlin växte upp runt den lilla handelsstaden och Unter den Linden blev så småningom den främsta paradgatan.

Vid krigsslutet 1945 var slottet en ruin. Det hamnade dessutom i den sovjetiska zonen av Berlin. Att återuppbygga denna symbol för preussisk borgerlighet hade minst sagt låg prioritet. 1950 sprängdes slottsruinen och gav rum åt det gigantiska manifestationstorget Marx-Engels Platz. Och 1976 byggdes här Palast der Republik, ett gigantiskt ”folkets hus”, tillika säte för den östtyska regeringen.

Nu är det tio år sedan den socialistiska republiken gick i graven. Palast der Republik står tomt och måste antingen saneras eller rivas. Än en gång skulle alltså Berlin riva ner en del av sin historia, denna gång den kommunistiska, och bygga nytt i dess ställe. Om, och i så fall när, det sker är inte klart. Men till dess gapar groparna med de blottlagda källarutrymmena tomma.

Publicerad i Populär Historia 5/1999

Kanske är du intresserad av...

Läs också