Tapeten var ej hoprullad eller hängde, utan låg strax till höger på golvet innanför dörren hopskrynklad som en vanlig lumptrasa bland dammiga listverk och andra inredningsfragmentº"

Dessa rader är nedtecknade av Paul Jonze och syftar på de märkliga fyndomständigheterna kring den så kallade Överhogdalstapeten. Vid ett besök i Överhogdal i Härjedalen under försommaren 1910 fann Jonze en ålderdomlig bonad, slarvigt slängd på golvet i en kyrkbod.

Täcket, som bestod av fem hopsydda längder, forslades till Östersund där det tvättades i ett badkar och lagades provisoriskt. Den drygt två kvadratmeter stora bonaden har sedan dess synats av ett otal forskare som har kommit med olika tolkningar av de stiliserade djuren och människorna.

Överhogdalstapeten föreställer Jämtlands eller Härjedalens kristnande, menade Georg J:son Karlin, chef för Kulturhistoriska museet i Lund på 1910-talet. Det senaste tolkningsförsöket presenterar Ruth Horneij i en alldeles färsk doktorsavhandling. Hon anser att vissa av motiven är hämtade ur Uppenbarelseboken.

Dateringen då? Med den nya kol-14-tekniken blev det ju plötsligt möjligt – tack vare de små provmängder som nu krävdes – att göra en naturvetenskaplig datering av bonaden. Resultaten från The Svedberg-laboratoriet i Uppsala dröjde emellertid. Först då Horneijs avhandling förelåg i korrektur, kom svaret. Överhogdalstapeten visade sig ha vävts någon gång mellan 800 och 1100 e Kr, sannolikt före år 1000.

Beskedet var mycket överraskande. De flesta forskare hade liksom Ruth Horneij placerat bonaden på 1100-talet, vissa hade till och med föreslagit 1200-talet. Resultatet betyder att Överhogdalstapeten tillhör de äldsta ovan jord bevarade textilierna i Europa.

**Publicerad i Populär Historia 5/1992