Historiska resmål: Trevliga Tallinn

Ursprunget till namnet Tallinn är omstritt, men den vanligaste tolkningen går ut på att det betyder ungefär ”danskstaden”. Det var nämligen danskarna som tog kontroll över Tallinn i början av 1200-talet. I slutet av samma århundrade inlemmades Reval, som var det tyska namnet på staden, i handelsförbundet Hansans nätverk. På 1300-talet tog så Tyska orden över styret av Tallinn/Reval och 1561–1710 ingick staden i det svenska östersjöväldet.

Sedan dess och fram till frigörelsen 1991 var hela Estland en del av Tsarryssland, senare Sovjetuni­onen. Enda undantagen var självständigheten under mell­an­krigs­tiden, då Estlands ekonomi blomstrade, och den nazityska ockupationen 1941–44.

Den som besöker Tallinn i dag märker snart att den estniska ekonomin återigen går för högvarv. Många av de medeltida fasaderna i Gamla stan, som fick förfalla under den sovjetiska ockupationen, har till exempel fått ny färg och puts.

Tallinns gamla stad är uppdelad i två delar. Den nedre staden, där Rådhustorget ligger, och den övre staden, som kallas Domberget.

Vid torget, som sommartid kantas av mysiga uteserveringar, ligger det magnifika Rådhuset med sitt höga torn. Den som betvingar de 115 trappstegen har en fin utsikt över torget, och kan då till exempel skymta Raeapteek, som ligger i ena hörnet. Det har funnits på samma plats sedan början av 1400-talet och är därmed ett av Europas äldsta apotek.

Ännu bättre utsikt har man förstås från toppen av Domberget, Toompea på estniska. Däruppe ligger bland annat den rysk-ortodoxa Aleksander Nevski-katedralen med sina guldskimrande lökkupoler, och den lutheranska domkyrkan, där Gustav Vasas syster Margareta sägs ligga begravd.

Andra sevärdheter med svensk anknyt­ning är Nikolauskyrkan, som byggdes på 1200-talet av tyska köpmän från Gotland. Inne i kyrkan, numera ett museum, finns målningen Dödsdansen av Bernt Notke – han som gjort skulpturen S:t Göran och draken i Storkyrkan i Stockholm. I närheten av den långa sandstranden, en bit utanför centrum, ligger också ruinen av S:ta Birgittaklostret, som fått sitt namn efter det svenska helgonet.

Ett besök i närbelägna och trevliga Tallinn bjuder med andra ord på en snabbrepetition av nordisk historia. Och det bästa av allt: mellan sevärdheterna kan man koppla av med god mat, prisvärd shopping eller kasta sig ut i det hektiska nöjeslivet. Det är bara att välja.

Ståthållaren drunknade i floden

En av många historiskt kända personer med Tallinnanknytning är Pontus De la Gardie, som ligger begravd i en sarkofag i Tallinns domkyrka, Toomkirik. Han var fransman och hade börjat sin bana som munk, men valde så småningom att bli militär. Under nordiska sjuårskriget tog han tjänst som officer i den danske kungens armé och blev 1565 tillfånga­tagen av svenska trupper vid Varberg. Han gick då helt sonika över på svensk­arnas sida. De la Gardie steg snabbt i graderna, upphöjdes till friherre av Johan III och utsågs till ståthållare i Estland, som då lydde under Sverige.

De la Gardie vann också ryktbarhet som befälhavare över de svenska trupperna i Finland i kriget mot tsar Ivan den förskräcklige. Han var särskilt känd för sina snabba överrumplingsanfall, men var även en skicklig strateg och kunnig i belägringskonst. 1580 intog hans trupper Kexholm och året därefter stormades Narva i Estland. Samma Narva där Karl XII skulle besegra Peter den stores soldater 120 år senare.

1585 deltog Pontus De la Gardie i redsförhandlingarna med ryssarna. På hemväg från en av förhandlingsomgångarna kant­rade den båt som De la Gardie färdades i, och tillsammans med 17 andra passagerare drunknade han i floden Narova, strax utanför Narva.

Dannebrogen

Den 15 juni 1219 föll Dannebrogen, den danska flaggan, ned från himlen under slaget vid Lindanäs, nuvarande Tallinn. Vid åsynen av den blodröda fanan med det vita korset fick de danska korsfararna, som var hårt ansatta av sina estniska motståndare, nytt hopp. Danskarna kunde nu pressa tillbaka de hedniska esterna och vinna slaget. Så säger i alla fall legenden.

Intressant nog har denna legend, som fick sin nuvarande form på 1600-talet, även sin egen historia. Enligt en ännu äldre legend ägde slaget inte alls rum 1219 vid det blivande Tallinn, utan 1208 vid Viljandi, också det i Estland. Och inte var det någon Dannebrog som kom neddimpande från ovan, utan en vanlig korsfararfana. De brukade också vara försedda med ett vitt kors på röd bakgrund.

Tallin

Tallinn har knappt 400 000 invånare. Stadens gamla del har kvar sin medeltida karaktär, vilket gjorde att den 1997 förklarades som världsarv av FN-organet Unesco. Under 1500-talet var stadsmuren med sina försvarstorn ett av de starkaste befästningsverken i norra Europa.

Undanskymd svensk pärla

Ett stenkast från den större och mer kända Nikolauskyrkan hittar man en halvt dold liten pärla: S:t Mikaelskyrkan. Kyrkorummet har vackert vitkalkade väggar, gråmålade bänkar och en stram, men ändå smakfull inredning.

I S:t Mikaelskyrkan huserade den svenska församlingen fram till andra världskrigets slutskede. Församlingen bestod till stor del av så kal-lade estlandssvenskar. Det är en folkgrupp med svenska som modersmål som funnits i Estland sedan tidig medeltid, kanske ännu längre.

De flesta estländare med svenska rötter bodde i kustområdena, men de fanns alltså även i Tallinn. De hade sina egna skolor där undervisningen skedde på svenska, en egen tidning och under Estlands självständighetsperiod under mellankrigstiden även egna ledamöter i den estniska riksdagen. 1944 flydde merparten av de då drygt 8 000 estlandssvenskarna till Sverige.

Under den sovjetiska ockupationen, 1944-91, användes S:t Mikaelskyrkan som träningslokal för brottare och boxare. Men efter frigörelsen renoverades den, och sedan återinvigningen i början av 1990-talet håller man återigen gudstjänst på svenska.

Missa inte...

Julmarknaden på Rådhustorget – med honung, nötter, glögg och inte minst estniskt hantverk.

Linnamuuseum – stadsmuseet, inrett i ett köpmanshus från 1700-talet, med en rolig och pedagogisk utställning.

Kadriorg Ett område med pitto­reska trähus, en vacker park och ett slott som byggdes av Peter den store.

Tv-tornet Med sina totalt 314 meter norra Europas högsta offentliga bygg­nad. Besökare får åka upp till 170 meters höjd.

Restaurangutbudet Här finns allt från fransk gourmetmat till azerbajdzjansk lammsoppa och estnisk husmanskost.

Kroppsvård Spa-vistelser, könhetsbehandlingar, manikyr, massage och liknande är mycket prisvärt.