När började vi skaka hand i Sverige?

Thorbjörn Fälldin och Olof Palme skakar hand 1975.

© Aftonbladet/IBL

Svar Handskakningens historia i det äldre Sverige är svår att reda ut. Här, och i övriga västvärlden, förlorar sig den typen av sociala koder i historiens dunkel. Såvitt vi vet har vi skakat hand sedan urminnes tid, men bristen på avbildningar i medeltida och vikingatida konst gör det omöjligt att uttala sig med säkerhet om sedens äldsta svenska hävder.

Detsamma gäller handskakningens betydelse. Ett handslag kan ju signalera allt möjligt – vanlig artighet, viktiga överenskommelser, etablerande av goda kontakter, och så vidare – men betydelserna har varierat kraftigt över tid.

Ritualen har ofta reserverats för möten mellan personer som står på samma sociala nivå. På ståndssamhällets tid gick det inte an att ta initiativ till handskakning med en person som hade en markant högre position än man själv.

Jämlikhet och öppenhet

I vår tid är det tvärtom: handskakningen illustrerar det svenska samhällets jämlikhet och öppenhet, och det tolkas som ohövligt att ta avstånd från ritualen. Att vägra skaka hand upplevs i dagens Sverige som asocialt eller fientligt beteende. Föga förvånande uppstår lätt störningar när personer med rötterna i andra kulturer inte vill skaka hand; även om seden är spridd över hela världen uppvisar den stora olikheter länder och kulturer emellan.

Lämningar från antiken visar att handslaget tidigt hade en viktig betydelse.

© Marie-Lan Nguyen/Fletcher Fund

Spåras till kväkare

Ibland görs det gällande att den moderna handskakningen kan spåras till andliga och politiska rörelser på 1600-talet och 1700-talet, till exempel till kväkarna, som genom handskakningen önskade markera båda parters lika värde. Därefter skall bruket ha övertagits av andra rörelser för att slutligen bli allmänt accepterat.

Personligen ställer jag mig dock skeptisk till sådana hypoteser. Källmaterialet är för litet, och för dåligt utforskat, för att vi skall våga uttala oss med säkerhet om ritualens konkreta utveckling på våra breddgrader.

Eftersom handskakningar sannolikt har ägt rum sedan stenåldern är det inte heller möjligt att en gång för alla fastställa orsakerna till ritualens uppkomst.

Visade att man var obeväpnad

En vanlig gissning är att det från början var en fredsgest: genom att visa handen och erbjuda den till personen/personerna man konfronterade gjorde man klart för alla närvarande att man inte var beväpnad och alltså inte kunde eller tänkte vålla någon skada. Men det är en gissning.

Vi står på fastare källmässig grund om vi flyttar blicken till de civilisationer som blomstrade vid Medelhavets kuster under forntiden och antiken. På grekiska begravningsmonument från 400-talet och 300-talet f Kr har bildhuggare skildrat människor – två soldater, en man och hans hustru, etcetera – som skakar hand.

Andra handskakningsexempel återfinns på romerska mynt. I Galaterbrevet, ett av aposteln Paulus brev i Nya Testamentet, står uttryckligen att de kristna ledarna i Jerusalem räckte »handen som tecken på vår samhörighet« till Paulus och hans medarbetare Barnabas.

Publicerad i Populär Historia 2/2017