Fem frågor och svar om halloween
Irländska invandrare tog traditionen till USA, där pumpor fick ersätta de sällsynta kålrötterna. Här är fem frågor – och svar – om halloween.
Halloweenfirande förbereds på 1890-talet i Los Angeles.
Vad betyder halloween?
Namnet kommer av engelskans all hallows eve, ”alla helgons afton”, kvällen före alla helgons dag som traditionellt infaller den 1 november. Halloween firas alltså egentligen den 31 oktober.
Eftersom alla helgons dag sedan 1953 infaller lördagen mellan den 31 oktober och 6 november har fredagen före denna helgdag allt mer kommit att bli halloween-dagen. Detta passar också handeln bra, firande mitt i veckan blir aldrig samma köpfest som en ordentlig helg. Halloween har blivit en etablerad del av höstens enda långhelg: Klä ut sig till spöke på fredag, smycka mormors grav på lördag.
Varifrån kommer traditionen?
Som så mycket annat från USA. Dit kom den i sin tur med irländska invandrare vid mitten av 1800-talet. Firandet har sitt ur sprung i den keltiska samhain, en hednisk nyårsfest då sommaren var slut och vintern började. Häxor, älvor och andeväsen ansågs vara speciellt i aktiva vid denna tid på året.
Hur firar man halloween?
Redan de gamla kelterna gjorde ljuslyktor med utskurna ansikten. Från början användes kålrötter, men bristen på dylika i Amerika gjorde att de irländska immigranterna började karva i pumpor istället. En pumpalykta (äkta eller av plast) är i dag en omistlig attiralj. Klädsel med skräcktema är också viktigt. Och gärna en blodig biff till middag.
Måste man ha godis hemma?
Ja, det är lämpligt. Utklädda barn från grannskapet kan knacka på dörren och ropa: ”bus eller godis!”. Om du inte ger dem något att stoppa i munnen kanske de kastar ägg på fönstren eller sprejar färg på bilen. I USA säger ungarna trick or treat. Denna del av halloweenfirandet var inte så vanlig när seden kom till Sverige i början av 1990-talet, men har ökat starkt de senaste åren. Vid godisbrist kan man muta med pengar – det brukar också gå bra.
Är detta inte bara ett kommersiellt jippo?
Handeln hejar på och har starkt bidragit till etableringen av halloween i Sverige. Men de kommersiella intressena kan knappast ensamma bestämma vad som ska anammas av svenskarna. Sannolikt finns det ett behov av en festhelg i höstmörkret. Alla helgons dag har knappast fyllt den funktionen tidigare. Och det är inte bara barn som gillar att klä sig i skräckkostym.
Publicerad i Populär Historia 6/2000
