Gunder Hägg under ett träningspass på Gunders mosse i Vålådalen. Om honom har Björn Lundberg skrivit en biografi.

Gunder Hägg – offer för amatöridealet

Historikern Björn Lundberg har skrivit en biografi om Gunder Hägg – och sprungit i hans spår på Gunders mosse i Vålådalen.

19 mars 2020 av Anna Larsdotter

När han ställde upp i sin första löpartävling hade han aldrig sett en idrottsplats förr, däremot hade han sprungit på skogsstigar sedan barnsben. Han var 17 år och blev omedelbart jämtländsk juniormästare. Så började historien om ”löparundret” Gunder Hägg, en av 1900-talets stora svenska idrottsprofiler som nu för första gången har fått en regelrätt biografi tillägnad sig. 

Stängdes av på livstid

Gunder Hägg var verksam under folkhemmets formerande år och slog rekord på rekord under andra världskriget inför fyllda arenor innan alltihop tog ett abrupt slut. 1945–46 blev Hägg måltavla för den stora amatöridrottsutredningen: han stängdes av på livstid eftersom han tagit emot pengar för sin medverkan på idrottsgalorna. Det märkliga var att han inte verkar ha blivit speciellt ledsen.

– Han brydde sig inte. Bad aldrig om ursäkt och överklagade inte. Det gjorde däremot hans främste rival, Arne Andersson, som tog avstängningen mycket hårt, berättar historikern Björn Lundberg som inom kort utkommer med boken Frontlöparen – Gunder Hägg, hans uppgång och fall.

I Gunder Häggs löpspår

Björn Lundberg har följt Gunder Hägg i tidnings- och radioarkiven men också i löpspåret. Själv hängiven löpare har Björn rekonstruerat Gunders träningsrundor i Vålådalen i Jämtland, bland annat på vad som kallas för Gunders mosse – något som både gett en förståelse för det landskap som formade den blivande idrottsstjärnan och för hans sätt att träna.

– Det är korta och hårda rundor i en tuff terräng som ger rejält sug i benen, säger Björn Lundberg.

År 1942 slog Gunder Hägg tio världsrekord på tre månader och Gunderfeber utbröt i Sverige mitt under brinnande världskrig. Själv verkade han avslappnad och ödmjuk inför framgångarna – att tävla var aldrig en fråga om liv eller död för Gunder Hägg. Åtminstone framställde han inte det så. Å andra sidan var ett gentlemannamässigt och blygsamt uppträdande viktigt för tidens amatöridrottare som måste visa att det de höll på med trots allt bara var ett fritidsintresse.

Historikern Björn Lundberg har skrivit en biografi om löparstjärnan Gunder Hägg.

© Victor Pressfeldt

Pengar under bordet

Här blev det problem för Gunder Hägg, som visste sitt värde och tog emot pengar under bordet från tävlingsarrangörerna.

– Det var en illa dold hemlighet och kanske inte så konstigt, med tanke på hur mycket pengar arrangörerna tjänade på stjärnorna, säger Björn Lundberg.

1945 skulle Svenska Friidrottsförbundet statuera exempel och stängde av Hägg – nu en internationell stjärna som bland annat vunnit den amerikanska titeln Athlete of the Year – för brott mot amatörreglerna.

– De flesta svenskar sympatiserade med Hägg och menade att det var orättvist att de stora klubbarna gick fria medan idrottarna fick ta smällen. Alltihop skapade en negativ atmosfär kring svensk friidrott som det tog lång tid att hämta sig ifrån.

Öppnade dörren till ett annat liv

Frontlöparen är inte bara en idrottsbiografi utan också en skildring av 1900-talet och det framväxande folkhemmet. Boken tar avstamp i ett samhälle som ter sig väldigt annorlunda än dagens, och där inte minst drivkrafterna att ägna sig åt idrott var andra. 

Att träna hårt och vinna tävlingar öppnade dörren till ett liv som annars inte vore möjligt. Gunders far var skogshuggare och själv började Gunder jobba som dräng som trettonåring. Snart upptäckte han att hans ben kunde ta honom bort från slavandet på gården och i skogen.

Som idrottsstjärna stod Gunder Hägg på topp under krigsåren, då hans bedrifter på löparbanorna skapade viktig nationell samhörighet. Radion blev mediet där denna gemenskap manifesterades – vid köksborden runt om i Sverige satt svenskarna och klockade sina idoler under medeldistansloppen och gladdes åt Gunders, och nationens, framgångar.

Frontlöparen ges ut av Historiska Media och kommer ut den 23 mars.

Kanske är du intresserad av...

Läs också