Kungligheter och vadslagning – den europeiska kasinohistorien i korthet

Året är 1700. Luften är tjock av parfym och puder. Vid borden sitter hertigar, grevinnor och ministrar. Insatserna är hisnande i dåtida mått: travar av glimmande guldmynt, exotiska diamanthalsband, fullblodshästar och lagfarter till anrika lantgods.

I dag förknippar vi casinospel med Las Vegas, blinkande neonljus, snabba snurr på slotsmaskiner på nätet hos aktörer som Expekt och en omdiskuterad spänning som är tillgänglig dygnet runt i mobilen. Förr i tiden såg det annorlunda ut.

Då var spelandet en del av livet för den europeiska överklassen, en social ritual som ägde rum under kristallkronor och bland tunga sammetsdraperier. För folket, bland grovhyvlade bord och flämtande sken, var det ett sätt att gripa efter hopp om ett annat liv.

Det första casinot i Venedig 1638

Ordet casino kommer från italienskan och betyder ursprungligen ett litet hus eller en villa på landet. I Venedig fick begreppet en helt annan innebörd när dessa oskyldiga små villor förvandlades till syndiga nästen för illegalt spelande. År 1638 öppnade Il Ridotto i en flygel till Palazzo Dandolo i ett försök att kontrollera det illegala spelandet. Det räknas ofta som världens första statliga casino.

Strategin kan tyckas paradoxal: att försöka stävja en hel stads spelmani genom att öppna en inrättning som i praktiken var stängd för folket. Men tanken var cynisk och effektiv; man ville åt de stora pengarna där de fanns, utan att låta pöbeln drälla vid borden.

Klädkoden på Il Ridotto var strikt; trekantiga hattar och masker var obligatoriska för adeln. Maskerna fyllde en viktig funktion då de garanterade anonymitet och lät spelarna glömma sina samhälleliga plikter för en stund.

Solkungens gyllene bur

Om Venedig gav oss casinot, gav Frankrike oss den totala fascinationen. Under Ludvig XIV, Solkungen, förvandlades hovet till en enda stor spelhåla. För kungen var spelandet ett politiskt verktyg. Genom att uppmuntra adeln till att spendera enorma summor på kläder, fester och framför allt spel, höll han dem sysselsatta, och skuldsatta.

En adelsman som var upptagen med att oroa sig över sina spelskulder hade dessutom ingen tid att planera uppror mot kronan. Det var det kanske viktigaste.

Senare skulle drottning Marie Antoinette ta stafettpinnen. Hennes passion för kortspelet Pharaon är väl dokumenterat. Det sägs att hon spelade bort summor som kunde ha mättat tusentals svältande parisare, vilket spädde på det folkliga hatet som till slut ledde till revolutionen, gav henne smeknamnet Madame Déficit och i förlängningen resulterade i hennes död.

Britterna slog vad om allt

På andra sidan kanalen, i London, tog spelandet en annan, mer excentrisk form. I de exklusiva herrklubbarna som White’s och Brooks’s handlade det inte bara om kort. De brittiska aristokraterna slog vad om precis allt.

Böckerna från dessa klubbar avslöjar en morbid humor och en total likgiltighet inför pengars värde. Man slog vad om vilken av två regndroppar som skulle nå fönsterkarmens botten först eller hur länge en viss parlamentsledamot skulle leva. En känd historia berättar om hur en man kollapsade utanför en klubb och om hur medlemmarna omedelbart började slå vad om huruvida han var död eller levande.

Från kurorter till Monte Carlo

Under 1800-talet förändrades casino- och spellandskapet igen. Spelandet flyttade från de privata palatsen till de glamorösa kurorterna, vilka var städer uppbyggda kring naturliga hälsokällor dit societeten vallfärdade för att “dricka brunn” och vila upp sig.

I tyska Baden-Baden samlades den europeiska eliten, inklusive ryska författare som Fjodor Dostojevskij. Det var här, desperat efter att vinna tillbaka sina förluster på roulette, som han fann inspirationen till sin klassiker Spelaren.

Men det var det lilla furstendömet Monaco som skulle sätta den slutgiltiga guldstämpeln på casinokulturen. När familjen Grimaldi stod på ruinens brant var det just ett casino som blev räddningen. Monte Carlo byggdes upp som ett tempel för rika européer, en plats där lyx och turspel gled samman.

Arvet efter tärningskastarna

Detta är bara några korta nedslag i en historia som rymmer betydligt mer. Att söka spänning och utmana slumpen verkar vara en fundamental del av vår natur, en tidlös lek med ödet som fascinerat människan i alla tider.

När vi tittar på casino i dag har formen förändrats, men inte innehållet, inte essensen i alla fall. Spelandet är demokratiserat och tillgängligt för alla med en internetuppkoppling. Den kungliga glansen och de pudrade perukerna är borta, men kärnan i spelet är densamma. Drömmen om den stora vinsten och spänningen i ögonblicket då hjul snurrar och kort visar ansiktet är tidlös.