Perspektiv: Columbus förde syfilis till Europa
Könssjukdomen syfilis kom sannolikt till Europa då Columbus återvände från Amerika 1493. Det menar osteologen Caroline Arcini. Det finns nämligen inga säkra konstaterade fall av sjukdomen i Europa från tiden dessförinnan, men i Amerika fanns syfilis då Columbus anlände.
Columbus hos Ferdinand och Isabella efter seglatsen till Amerika.
Det var inte bara nyheten om en ny kontinent som Columbus hade med sig tillbaka till Europa då han 1493 återvände från sin legendariska resa till Amerika, utan även en ny mikroorganism. Hans besättning hade smittats av könssjukdomen syfilis, som i slutet av medeltiden spred sig som en löpeld över den europeiska kontinenten.
Amerikanister mot europister
I mer än femtio år har diskussionerna kring syfilis ursprung ventilerats. Vissa forskare, ”amerikanisterna”, menar att sjukdomen kom till Europa från Amerika just i samband med Columbus upptäckt av den nya världen medan en annan grupp, ”europisterna”, anser att sjukdomen vid den tidpunkten redan fanns i Europa.
På senare år har europisterna fått ny luft under vingarna, sedan bland annat forskaren Simon Mays i Storbritannien gjort gällande att man där gjort skelettfynd som tyder på syfilis daterade till tiden före Columbus.
Varken de skelettförändringar eller kol-14-dateringar som presenterats är dock särskilt övertygande.
Själv har jag haft svårt att förlika mig med tanken att syfilis skulle ha funnits i Sverige före Columbus då jag under mina tjugo år som benforskare (osteolog) har undersökt tusentals skelett från medeltiden men funnit förhållandevis få fall av sjukdomen. På arkeologiska grunder har det varit klarlagt att dessa kvarlevor tillhört de som sist begravts på kyrkogården, det vill säga under slutet av medeltiden.
Syfilis i Sverige runt år 1500
Mot bakgrund av det ökade intresset för ”europisternas” rön såg jag dock ett behov av att låta datera dessa fynd naturvetenskapligt, eftersom de utgör en viktig pusselbit i det fortsatta utforskandet av sjukdomens historia. Dateringarna skulle kunna bekräfta min förmodan att syfilis uppträder först i slutet av medeltiden.
Det befintliga svenska historiska källmaterialet ger egentligen ingen uttömmande vägledning. De äldsta bevarade dokumenten vi har som visar att syfilis fanns i Sverige dateras till cirka år 1500. I Sturearkiven finns bland annat brev från riksföreståndaren Svante Nilsson av vilka det framgår att sjukdomen drar som en farsot över landet.
Flera av Nilssons brev handlar om sökandet efter behandlingsmetoder och doktorer som kunde behandla ”pocker”, som syfilis då benämndes. Breven tyder på att han sannolikt själv insjuknat i syfilis under 1400-talets sista år.
I ett brev författat år 1500 har man funnit en ”pockerdoktor” åt honom, vilken dock visar sig redan vara upptagen med att behandla några bönder i Västergötland. I ett annat brev, daterat den 3 maj 1507, talas det om det elände och den främmande sjukdom som den danske kung Hans efterlämnade då han under åren 1497–1501 regerade över Sverige.
Syfilis till Danmark 1497
Till Danmark anses syfilis ha kommit 1497 då det så kallade svarta gardet, som bestod av sexhundra sachsiska landsknektar, införlivades med de danska soldaterna.
Dessa dokument tycks stödja den grupp av forskare som anser att syfilis inte fanns i Europa före 1493 utan fördes hit med Columbus besättning.
De skriftliga dokumenten är emellertid svåra att använda eftersom de inte säger något om huruvida sjukdomen funnits i landet tidigare. Det kan ju ha existerat äldre dokument som inte är bevarade.
Att det är först i början på 1500-talet som syfilis nämns i de skriftliga källorna skulle kunna bero på att det är först då man blir medveten om sjukdomen.
Tack vare den svenska fornminneslagen och goda bevaringsförhållanden har jag kunnat studera skelett från omkring tiotusen individer med avseende på spår efter syfilis. Majoriteten av dessa skelett är från tiden 1000–1536.
Skelett med karakteristiska syfilitiska förändringar har påträffats i minst 37 fall från medeltida kyrkogårdar från Lund till Stockholm. I samtliga av dessa fall har det konstaterats att de alltid återfinns bland de senast begravda; innan kyrkogårdarna slutade användas 1536, i samband med reformationen. I Danmark är förhållandena desamma som i Sverige.
Kol-14-datering på syfilisben
Under förra året har jag med hjälp av medel från Berit Wallenbergs stiftelse fått möjlighet att kol-14-datera dessa fall av syfilis. Dateringsmetoden ger ingen exakt tidsangivelse, men visar att samtliga individer har gravlagts någon gång mellan 1410 och 1650.
Om sjukdomen funnits i Europa tidigare borde vi ha funnit åtminstone några tydliga fall redan i tidig medeltid.
Att sjukdomen fanns i Amerika vid den tidpunkt då Columbus och hans besättningar anlände visar både skriftliga källor och det osteologiska materialet. Enligt en skrift från 1505 av den spanske läkaren Rodrigo Dias de Islas, missionären Las Casa och historikern Oviedo, fanns den sjukdom som Columbus besättning drabbats av på den karibiska ön Hispaniola.
På senare år har också flera skelett med syfilitiska förändringar daterats med hjälp av kol-14-metoden och dessa visar att sjukdomen fanns där redan på 900-talet e Kr.
Inga europeiska fall före 1492
Trots mer än femtio års studier av åtskilliga tusen skelett från medeltid och äldre tid från skilda delar av Europa har vi ännu inte konstaterat något övertygande fall av syfilis från tiden före Columbus 1492.
Eftersom det däremot existerar daterade fynd i Amerika som visar att sjukdomen fanns där då Columbus anlände tyder mycket på att det var i samband med den europeiska koloniseringen av Amerika som syfilis fördes till Europa.
Publicerad i Populär Historia 3/2005
