Förr var påsken en skräckfylld högtid
Glad påsk! Idag firar många påsken med att klä ut barnen till söta påskkärringar och påskgubbar. Men förr i tiden kunde maskeringen vara av läskigare slag...
Påskfirande på torget i Karlstad, 1936.
Glad påsk!
Eller kanske snarare: Hjälp!
För visst ser de rätt så läskiga ut, gestalterna som med stela anletsdrag och tomma ögon blickar emot oss medan en påskeld flammar olycksbådande ur en järntunna bredvid? När dagens barn (ofta i förskoleålder) kläs ut till påskkärringar och påskgubbar ger de ett bra mycket sötare intryck än de tre ungdomar som förevigades på Stora torget i Karlstad påsken 1936.
Det är så klart maskerna, så kallade "skråpukansikten", och övrig utklädnad som gör att vi ryggar tillbaka för de här figurerna, som kanske mer för tankarna till Halloween-monster än påskkärringar.
En skräckfylld högtid
– Halloween har tagit över påskens tidigare skrämmande roll när det gäller utklädnader, säger historikern och folkloristen Fredrik Skott vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg, och fortsätter:
– Seder och bruk varierar över tid och rum. På 1800-talet fanns det faktiskt ett trettiotal olika maskeringstraditioner, kopplade till skilda högtider. Några lever ännu kvar lokalt, som "knutgubbar" i värmländska Fryksdalen, "lussegubbar" i västgötska Främmestad och "fettisdagsgubbar" i hälsingska Alfta.
Påskbrasor är främst ett västsvenskt fenomen.
Fredrik Skott har forskat kring påsktraditioner, och fotot här intill pryder omslaget till hans bok Påskkärringar – från trolldomstro till barnupptåg (2013).
– Just den bilden är ett bra exempel på organiserat påskfirande, när en stad tänder en påskeld och samlar utklädda barn kring den. Det förekommer fortfarande påskparader på olika orter, säger han och utvecklar:
– Att tända påskbrasor är främst ett västsvenskt fenomen, där eldarna än idag är populära samlingsplatser för främst ungdomar. Ibland förekommer det konkurrens och bråk mellan olika lokalsamhällen, där man tävlar om att anlägga den tjusigaste brasan. Bland annat har man haft problem med stölder av brasvirke, ofta julgranar, på Öckerö i Bohuslän.
Hovfotografen i Karlstad
Tillbaka till fotot. Det togs alltså på Stora torget mitt i Karlstad. Torget är ett av landets största och anlades efter en förödande stadsbrand 1865. I bakgrunden syns Frimurarlogens pampiga byggnad, så bilden är knäppt på torgets västra del.
Vid torgets östra ände ligger Tingvallagymnasiet, och just intill, på Tingvallagatan 7, låg mellan 1931 och 1970 hovfotograf Dan Gunners (1890–1980) ateljé. Det var han som höll i kameran påsken 1936.
Artikeln publicerades i Populär Historia nr 4/2021
