Förr var påsken en skräckfylld högtid

Glad påsk! Idag firar många påsken med att klä ut barnen till söta påskkärringar och påskgubbar. Men förr i tiden kunde maskeringen vara av läskigare slag ...

Påskfirande på torget i Karlstad, 1936.

© Dan Gunner/Värmlands Museum

Glad påsk!

Eller kanske snarare: Hjälp!

För visst ser de rätt så läskiga ut, gestalterna som med stela anletsdrag och tomma ögon blickar emot oss medan en påskeld flammar olycksbådande ur en järntunna bredvid? När dagens barn (ofta i förskoleålder) kläs ut till påskkärringar och påskgubbar ger de ett bra mycket sötare intryck än de tre ungdomar som förevigades på Stora torget i Karlstad påsken 1936.

Det är så klart maskerna, så kallade »skråpukansikten«, och övrig utklädnad som gör att vi ryggar tillbaka för de här figurerna, som kanske mer för tankarna till Halloween-monster än påskkärringar.

En skräckfylld högtid

– Halloween har tagit över påskens tidigare skrämmande roll när det gäller utklädnader, säger historikern och folkloristen Fredrik Skott vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg, och fortsätter:

– Seder och bruk varierar över tid och rum. På 1800-talet fanns det faktiskt ett trettiotal olika maskeringstraditioner, kopplade till skilda högtider. Några lever ännu kvar lokalt, som "knutgubbar" i värmländska Fryksdalen, "lussegubbar" i västgötska Främmestad och "fettisdagsgubbar" i hälsingska Alfta.