Start för röd nationaldag

Med förkrossande majoritet beslutade Sveriges riksdag i december förra året att 6 juni, Sveriges nationaldag, ska vara helgdag.

26 maj 2006 av Anna Larsdotter

En segdragen utveckling är sålunda framme vid vägs ände: från de första festligheterna i Skansens regi i slutet av 1800-talet, via Svenska flaggans dag, införd 1916, och utropandet av Gustavdagen till nationaldag 1983, har nu Sverige, som de flesta andra stater, en alldeles egen dag då medborgarna fullt ut kan ägna sig åt de nationella känslorna.

Peter Aronsson, professor i Kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, tror dock inte att beslutet först och främst är ett tecken på en fördjupning av de nationella känslorna. Snarare är det ett sätt för Sverige att anpassa sig till en internationell standard.

En slags normaliseringsprocess för ett nytt EU-land, helt enkelt.

Därför är heller inget överdrivet firande att vänta, ledigheten till trots. De flesta länders nationaldagar är för­-knippade med våld och frigörelse från förtryck, konstaterar Peter Aronsson – då blir nationalkänslorna också automatiskt mer laddade.

Här i Sverige har debatten mest handlat om arbetstid och hur mycket man vinner eller förlorar på att ha 6 juni som helgdag istället för annandag pingst. För att uppnå ett nationellt patos behövs en känsla av att medborgarna på något sätt kämpat mot ondska, och vunnit, menar Aronsson.

Skulle det då inte gå att damma av ”landsfadern” Gustav Vasa och upp­datera folket när det gäller hans kamp mot danske kungen och för enhetsstaten?

– Det är egentligen precis vad som skett, säger Peter Aronsson. Historie­intresset har ju ökat och Lars-Olof Larssons biografi från 2002 är ett exempel på hur Gustav Vasa lyfts fram. Det intressanta är dock att han nu­mera beskrivs som en grym tyrann snarare än som landsfader.

Bland riksdagsledamöterna var det få som tog upp denna aspekt. Folkpartisten Karin Pilsäter motionerade mot förslaget med motiveringen att det vore fel att hedra en ”hustruplågare, bok- och klosterbrännare” som Gustav I med en extra helgdag. Annars har det varit ganska tyst. Slutsatsen är, enligt Peter Aronsson, att det är viktigare att man firar, än vad som firas.

Detta hände den 6 juni

Gustav Vasa valdes till kung vid riksmötet i Strängnäs 1523.

Gustav Vasa blev kung efter att han besegrat danskarna som behärskade Sverige. Före Gustavs tid bestod Sverige av en samling löst sammanslutna regioner, som alla kämpade för sitt eget väl och ve. När Gustav Vasa dog var Sverige ett någorlunda väl sammanhållet rike, som genom arv var tänkt att gå vidare till hans ättlingar.

Undertecknandet av regeringsformen 1809.

Författningen, som i grunden kom att gälla ända till 1974, var en kompromiss som dels satte stopp för det kungliga envälde som rått före Gustav IV Adolfs avsättning, dels hindrade att riksdagen fick lika mycket makt som under frihetstiden. Utformningen var inspirerad av filosofen Montesquieus maktfördelningslära. Någon demokratisk reform var den dock inte, eftersom ståndsriksdagen behölls. Undertecknandet av 1974 års regeringsform skedde också den 6 juni.

Publicerad i Populär Historia 6/2005

Kanske är du intresserad av...

Läs också