Hembygdsrörelsen föryngrar sig
Jämtland-Härjedalen blir förebilden när den allt äldre hembygdsrörelsen i Sverige ska föryngra sig. Med hjälp av historien engagerar man sig i lokalsamhällets framtidsfrågor.
Kristina Ernehed leder hembygdsrörelsens nationella projekt för att föryngra sig.
Att hembygdsrörelsen måste föryngras låter inte som någon braskande nyhet. I många år har den tappat medlemmar och eldsjälarna blir allt äldre. Vid varje årsstämma luftas oron och frågan diskuteras, men sedan händer inget.
Inte förrän nu, när förbundet startat projektet ”Nu blir vi yngre”. Modellen för föryngringsarbetet är Jämtlands-Härjedalens hembygdsförbund Heimbygda som lyckats vända trenden.
Nationell satsning på förnyelse
– Inte bara hembygdsrörelsen utan hela organisations- och folkrörelse-Sverige står inför den här problematiken, säger Kristina Ernehed som varit projektledare för föryngringsarbetet i Heimbygda och nu ska leda den nationella satsningen.
– Att hitta aktiviteter för barn och unga är viktigt, men vad det i grunden handlar om är ett nytt sätt att kommunicera, nya sätt att berätta varför just den här föreningen eller organisationen är intressant och relevant i dag.
När Sveriges Hembygdsförbund grundades för drygt 100 år sedan var människors förhållande till sin hembygd ett annat än i dag. Nu flyttar vi mer och längre och känner inte samma lojalitet till en plats som tidigare. Kanske har vi flera hembygder.
FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!
– Den större rörligheten är ett faktum, och något vi måste förhålla oss till, säger Jan Nordwall, generalsekreterare i Sveriges Hembygdsförbund och pådrivande i föryngringsprojektet.
Att bevara och förvalta gamla föremål och byggnader är viktigt, men i dag krävs också en större relevans, ett vidare sammanhang. Hembygdsrörelsen måste inte bara välkomna utan också aktivt engagera den som inte vuxit upp på en plats.
Lokalföreningen blir opinionsbildare
Kristina Ernehed vill se hembygdsgården som en mötesplats i byn och den lokala föreningen som en opinionsbildare och remissinstans i frågor kring landsbygdens framtid, kulturarvets betydelse och hållbar omställning. Kunskapen, erfarenheten och engagemanget finns, det gäller bara att fånga upp det.
– Historia är viktigt, säger hon, men varför är det viktigt? Jo för att genom historien kan vi förstå varför vi har det samhälle vi har i dag, säger hon.
I Jämtland och Härjedalen var knappast alla föreningar med på noterna när föryngringsarbetet introducerades för några år sedan. En del tyckte att saker och ting fungerade väl som de var och såg inget behov av att vända sig utåt. Men när projektet pågått en tid ändrade sig dock de flesta och ville vara med. Tanken var att diskutera framtiden, skapa nätverk och utbyta erfarenheter.
– Att öka hembygdsrörelsens relevans är ju också ett sätt att uppvärdera de medverkandes arbete. Det vi gör är viktigt men vi måste lära oss att tala om varför, säger Kristina Ernehed.
