"Krutgummor" lyfter fram kvinnorna bakom vapnen
Med flinka fingrar och låga löner blev kvinnor ett vanligt inslag i försvarsindustrin. Nu har Armémuseum fått pengar till ett nytt projekt. "Krutgummor", som ska lyfta fram kvinnorna bakom de svenska vapnen.
Arbetare vid tysk ammunitionstillverkning under första världskriget.
Sveriges militärhistoriska museer är fyllda av föremål som tillverkats i den svenska försvarsindustrin – från kanoner och ammunition till uniformer. Som utställningsföremål får de vanligtvis berättar om brukaren – den som använt tingen i en militär situation. Men nu vill museerna vända på perspektivet och titta på vem som faktiskt producerat objekten.
– Vår ambition är att synliggöra kvinnornas roll i försvarshistorien och ett sätt är att placera tillverkarna i centrum. Vi vet att väldigt många kvinnor har arbetat i krigsindustrin i Sverige, säger Anna Fredholm, intendent på Armémuseum i Stockholm.
Flinka fingrar och låga löner
Tillsammans med sin kollega Anders Wesslén är Anna Fredholm initiativtagare till ett nytt projekt som nyligen beviljats stipendium från Delegationen för militärhistorisk forskning.
I ett första steg handlar det om att inventera samlingarna på Armémuseum för att se vilka föremål som kan kopplas till fabriker där kvinnor arbetat.
– Kvinnor ansågs lämpliga att jobba i vapenfabriker eftersom de hade flinka fingrar och var mer tålmodiga. Dessutom hade de längre löner än männen, säger Anna Fredholm.
Lättare maskiner köptes in
Historiskt sett har det funnits en rad mindre krigsmaterielindustrier i Sverige – några exempel är ammunitionsfabrikerna i Marieberg och Karlsborg, och Zakrisdalsverken i Karlstad. År 1940 var knappt hälften av arbetarna i Marieberg kvinnor och deras lön var ungefär två tredjedelar av männens.
Skillnaden i ersättning motiverades bland annat med att nya, mer lättarbetade maskiner behövde köpas in för att kvinnorna skulle klara av dem. Resonemanget vittnar om hur industrin såg på kvinnors yrkesarbete generellt men också specifikt i förhållande till maskiner och teknik.
Försöker hitta arbetarna
Ett andra steg i undersökningen blir att hitta kvinnor som faktiskt arbetat i fabrikerna under åren 1940 till 1980. Här ska man ta hjälp av regementsmuseerna och deras nätverk, berättar Anna Fredholm.
– Förhoppningen är att kunna intervjua dem. När Armémuseum för några år sedan gjorde en utställning om värnplikten var just intervjuer en viktig del.
– Tanken är att konfrontera personerna med föremål som de använt eller i det här fallet tillverkat. Ibland utlöser de spontana och mycket personliga minnesbilder, ofta i form av kroppsminnen som kyla, hunger, trötthet och så vidare.
Granathylsor i nya sammanhang
Det nya projektet, kallat ”Krutgummor”, kan innebära en chans för Armémuseum att visa granathylsor, tändhattar och fallskärmar i nya sammanhang. Ting som annars för en ganska anonym tillvaro i magasinen.
– Framförallt kommer projektet att medföra att vi får fördjupad kunskap om föremålen i våra samlingar och ökad kännedom om kvinnors arbete inom krigsindustrin under mitten av 1900-talet, säger Anna Fredholm.
