En oktoberdag 1955 bromsade den kungliga limousinen in vid torget i den nybyggda Stockholmsförorten Västertorp. Ur bilen klev Gustaf VI Adolf och drottning Louise för att inviga det nya bostadsområdet.

Samtidigt öppnade den konstintresserade monarken Västertorps skulpturpark, med tjugotalet verk i och omkring förortens centrum. Bland upphovsmännen finns berömdheter som Eric Grate, Arne Jones, Asmund Arle och den internationella stjärnan Henry Moore.

– Västertorp är ett bra exempel på folkhemmets idéer om att konsten skulle bli allas egendom. Bakom tanken att välfärdspolitiken inte bara skulle innehålla sociala reformer stod Arthur Engberg, ansvarig för utbildnings- och kulturfrågor i Per Albin Hanssons regering.

Det säger konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbe vars aktuella doktorsavhandling Skulptur i folkhemmet är den första vetenskapliga publikationen om de offentliga skulpturernas roll i folkhemsbygget.

Under avhandlingsarbetet reste hon kors och tvärs över landet och fotograferade skulpturer på gator och torg, i skolgårdar och parker. Hon kom fram till att skulpturerna av män, kvinnor och barn fyllde särskilda funktioner i skapandet av det nya välfärdssamhället.

– Beslutsfattarna utgick visserligen från borgerliga ideal, men anpassade dem till folkhemmets betoning på demokratisering och folkbildning. Skulpturerna vandrade ner från sina upphöjda piedestaler och ställde sig på samma nivå som den vanlige med-borgaren. Konsten talade nu med folket, istället för till det.

Några meter framför ingången till ett flerfamiljshus bakom torget i Västertorp ligger Asmund Arles näpna bronskalv i lagom barnhöjd och vilar med sina gängliga ben huller om buller.

Jessica Sjöholm Skrubbe konstaterade under avhandlingsarbetet att denna typ av realistiska skulpturer dittills försummats av den etablerade konstforskningen, vilken framför allt behandlat modernistiska, abstrakta skulpturer.

– Men under en stor del av den period jag undersökt dominerar föreställande, figurativa skulpturer med ett mer eller mindre realistiskt formspråk.

Thorsten Sandberg

**Publicerad i Populär Historia 6/2007