Nattlig premiär på Gärdet

Den 15 december år 1900 träffades en grupp herrar på restaurang Riche i Stockholm för att dra upp riktlinjerna för det som skulle bli Svenska aeronautiska

21 oktober 2003 av Lennart Berns

Den 15 december år 1900 träffades en grupp herrar på restaurang Riche i Stockholm för att dra upp riktlinjerna för det som skulle bli Svenska aeronautiska sällskapet (SAS), sedermera Kungliga svenska aeroklubben. Bland de församlade fanns armélöjtnanterna August Saloman och Karl Albert Byron Amundson (känd som ”Kaba” och flygvapnets förste chef 1926). De två hade för några månader sedan återkommit från Frankrike där de studerat luftsegling med ballonger för arméns och kustartilleriets räkning. Arvet från polarfararen Andrées ödesdigra expedition 1897 vilade tungt över sällskapet. Systemet ”tyngre än luften”, det vill säga att flyga med vad vi i dag kallar flygplan, ägnades bara ett förstrött intresse.

SAS inriktning på ballonger gjorde att man missade introduktionen av flygplanet i Sverige. Flygplansflygning saknade dock inte förespråkare i vårt land. Redan 1716 hade Emanuel Swedenborg skissat på en flygmaskin och vid 1800-talets slut fanns andra svenskar som arbetade vidare på flygplanslösningar. Den mest kände var fabrikören Carl R Nyberg från Sundbyberg, blåslampans uppfinnare, som hade en konstruktion klar redan vid sekelskiftet 1900. Att han inte kom före bröderna Wright berodde på att den av honom konstruerade motorn, en ångmaskin, var alldeles för svag. En annan svensk som också låg långt framme var professor Johan Erik Cederblom som höll till i en källare på Östermalm i Stockholm med sina olika försök.

SAS var alltså som organisation tämligen kallsinnig mot flygplansidéerna, men en av grundarna, August Saloman, var positiv. Saloman kontaktade våren 1909 ett danskt konsortium, lett av en Folmer Hansen, för att genomföra den första flygningen i Sverige med ett motordrivet flygplan. Hansen hade ett franskt flygplan av typen Voisin som flögs omväxlande av honom själv och fransmannen Georges Legagneux.

Hansen, Legagneux och Voisin-planet kom till Sverige i slutet av juli 1909. Man inrättade sig i ett tält invid dåvarande A 1 norr om Valhallavägen (nuvarande Försvarshögskolan). I annonser inbjöd man allmänheten att mot betalning komma och titta på planet och publiktillströmningen blev stor. Om några dagar skulle planet flyga, lovade man. Tidigt varje morgon gick Hansen ut och kände på vindarna, samtidigt som Legagneux provkörde motorn och sträckte stagen till vingarna på det dubbeldäckade planet. Först ville man göra en provflygning inför det stora publikframträdandet. Men dag efter dag framsköts testet eftersom det blåste för hårt.

Så småningom infann sig emellertid det rätta tillfället att prova planet – en lugn och stjärnklar natt mellan den 28 och 29 juli 1909. Klockan var tre på morgonen och solen höll just på att gå upp när planet rullades ut från sitt tält och Legagneux gjorde sig klar för start. Enda åskådarna var Hansens medhjälpare, några sömniga beväringar som avdelats som handräckningsmanskap, en grupp journalister samt ett mindre sällskap halvberusade grosshandlare och skådespelare på väg hem från krogen. Klockan halv fyra drog Legagneux på gasen och lättade från marken. Startplatsen för denna första motorflygning i Sverige var öster om dåvarande A 1:s kasern, närmare bestämt en plätt norr om Valhallavägen, snett emot där Patentverket i dag ligger.

Det är endast tack vare de närvarande journalisterna som flygningen är dokumenterad. På plats fanns reportrar från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Den massmediala uppståndelsen berodde delvis på att fransmannen Louis Bleriot bara fyra dagar tidigare hade genomfört den första flygningen över Engelska kanalen. Det var en bedrift som gav fetstilsrubriker även i svenska medier.

Efter den första turen drogs planet tillbaka till utgångspunkten och genomförde en andra flygning som på tio meters höjd gick till den så kallade Borgen (en utsiktsplats) på Gärdet. Landningen ägde rum ungefär där Kaknästornet nu ligger. Sträckan var två och en halv kilometer och den avverkades på drygt två minuter. Efter dessa två flygningar genomfördes ytterligare två samma morgon.

När Legagneux nöjd kunde konstatera att motorn fungerade som den skulle, genomfördes den första officiella flygningen i Sverige under måndagskvällen den 2 augusti i närvaro av bland andra Gustaf V och en stor publik. En skada på styranordningen i samband med starten gjorde dock att publiken bjöds en betydligt kortare flygning än vad som var tänkt. Sveriges första motoriserade flyguppvisning blev knappast någon succé.

Publicerad i Populär Historia 7/2003

Kanske är du intresserad av...

Läs också