Fransk flyghjälte hyllades i London 1909
Fransmannen Louis Blériot imponerade på alla när han som förste man flög över Engelska kanalen 1909.
"Bedriften att flyga tvärs över Engelska kanalen i en farkost tyngre än luft har genomförts under anmärkningsvärda omständigheter av Monsieur Blériot som framgångsrik pilot vid spakarna i ett av honom själv tillverkat monoplan."Dessa rader stod att läsa i brittiska Evening Telegraph måndagen den 26 juli 1909 – dagen efter att nämnda flygäventyr ägt rum (och samma dag som fotot här ovan togs).
Tidningsläsarna upplystes vidare om att det var »lite före fem på morgonen som maskinen först siktades över Kanalen, strax öster om Dover [...] framrusande i fantastisk hastighet och med ett distinkt, märkligt vinande ljud från motorn. Anblicken var nästan kuslig. Farkosten påminde om en monstruös förhistorisk fågel.«
Flygfeber rådde i Europa
Det nästan barnsligt entusiastiska referatet får ses i ljuset av att detta var i flygets barndom, bara några år efter bröderna Wrights pionjärflygningar i USA, 1903. Nu, 1909, rådde det flygfeber i Europa tack vare att Londontidningen Daily Mail utlyst en tävling, där den som först korsade Engelska kanalen i flygplan skulle erhålla den vid tiden ansenliga prissumman 1 000 pund.
På fotot ses vinnaren, fransmannen Louis Blériot (1872– 1936) hälsa jublande London-bor med lyft hatt. Intill honom i svart hatt sitter Daily Mails (och bilens) ägare, tidningskungen Alfred Harmsworth Northcliffe (1865–1922). De är på väg från Victoria Station till en högtidlig prisceremoni på Savoy Hotel där en stor skara förnäma gäster väntar.
"Pankakslandning"
Blériot hade lyft föregående dag från ett strandnära fält strax väster om Calais. I det första gryningsljuset, klockan 4.40 fick hans Blériot Type XI-plan luft under vingarna.
En kompasslös flygtur på knappa fyra mil tog honom över Engelska kanalen i en hastighet av cirka 70 kilometer i timmen. Efter 36 och en halv minut gjorde han i byig vind en »pannkakslandning« ett hundratal meter bakom Dover Castle.
Endast ett ögonvittne – en morgonpigg herre vid namn P C Stanford – lär ha sett planet ta mark.