Martin Rörby: ”Vi kan inte fortsätta att riva”

Det var när ett pampigt 1800-talshus på Vasagatan i Stockholm revs som den då 18-årige Martin Rörby förstod vad han skulle ägna sitt liv åt. Byggnaden intill Centralstationen jämnades med marken för att ge plats åt hotellet Royal Viking.

– Jag blev topp tunnor rasande, och i min förtvivlan över att inte ha kunnat rädda det började jag att samla information om huset och skrev en uppsats. Och lite senare var jag delaktig i att stoppa rivningen av Adolf Fredriks musikskola, där jag själv gick, berättar han.

På både fädernet och mödernet har Martin Rörby påbrå från kvinnor som har intresserat sig för arkitektur och kulturarv. Han började att studera konst- och arkitekturhistoria, skrev sin doktorsavhandling om David Helldén – arkitekten bakom bland annat Hötorgscity, och blev så småningom sekreterare i Stockholms skönhetsråd.

Han har skrivit flera böcker om arkitektur, men är kanske mest känd för den folkbildande tv-serien Arkitekturens pärlor som fortfarande finns tillgänglig på SVT Play. De första säsongerna gjorde han åren 2009–15 tillsammans med journalisten Christoffer Barnekow.

Nu är en ny omgång under sändning, bland annat som en del av programmet Go’ kväll, med uppåt 600 000 tittare per dag. Att nå en bred publik är en av Martin Rörbys stora drivkrafter.

– För mig räcker det inte att bara vända mig till kollegorna. Vare sig vi vill det eller inte är vi påverkade av den byggda miljön omkring oss, därför är det viktigt att vi får verktyg att tyda den. Först då kan vi ställa krav på arkitekter och inte minst beställare.

Martin Rörbys specialområde är efterkrigstidens arkitektur och han har bland annat skrivit boken Nya Klara – Sveriges modernaste stadsdel (2022), som beskriver den mytomspunna Stockholmsstadsdelens utveckling efter de omtalade rivningarna på 1950- och 1960-talen.

Många verkar fortfarande sörja det gamla Klara, varför?

– Det finns nog en besvikelse över att man gick så hårt fram, utan känsla. Samtidigt är de flesta som upprörs människor som aldrig själva har upplevt hur det var att bo där. Det blir en sorts missriktad nostalgi, säger Martin Rörby och fortsätter:

– I boken vill jag föra fram att Klara alltid har varit en osentimental stadsdel som aldrig har tvekat att offra det gamla för framtiden. Redan kring sekelskiftet 1900 skedde stora förändringar som i stort sett är bortglömda idag.

Vad är bäst med ”nya Klara”?

– Hötorgscity och Sergels torg är arkitektur av yppersta klass, de hör till det bästa som har gjorts under efterkrigstiden, även i ett internationellt perspektiv.

Intresset bland allmänheten för arkitekturhistoria och arkitektur har ökat, varför tror du att det är så?

– Jag tror att det i grunden är kopplat till det stora intresset för historia. Tv-program som Husdrömmar har varit betydelsefulla, där det inte bara handlar om att fixa till ett hem utan också innehåller kunskap och diskussion om arkitektur. Det gör att folk börjar se sig omkring, menar Martin Rörby och fortsätter:

– ”Arkitekturupproret” har också vänt på en del stenar. Jag håller verkligen inte med dem i allt, som att nya hus måste se ut som om de var byggda förr, men frågan om alla själlösa nybyggen som man lyfter är relevant. Den engagerar folk. Dessutom säger plan- och bygglagstiftningen att man ska ta tillvara medborgarnas synpunkter, och det måste bli mer än en läpparnas bekännelse.

Hur ser du på rivning av gamla hus idag?

– Jag tror det är ett paradigmskifte på gång när det gäller synen på arkitektur generellt. Vi kan inte fortsätta att riva som vi har gjort, inte minst av klimatskäl. Nyare hus, som 1980- och 1990-talsbebyggelse som ibland har plockats ner i sin helhet, måste omvärderas. Man kan se värdet i delar av dessa och bygga vidare på dem, säger Martin Rörby.

Vad kan en arkitekturhistoriker bidra med i stadsplanering och byggnation?

– Vi kan hjälpa till att förstå vilken story som finns i ett hus eller ett område, upptäcka kvaliteter som man inte trodde fanns. Okunskapen är stor så det finns ett skriande behov samtidigt som vi är alltför få. Arkitekturhistoriker är ett framtidsyrke!

Du är en av föredragshållarna på Stockholms Historiekryssning som arrangeras av Populär Historia den 26–27 november, vad ska du prata om?

– Det blir ett reflekterande snack kring Stockholms utveckling under ett antal hundra år. Jag vill visa hur allt hänger samman – hur ny och god arkitektur kan kommentera och få den gamla att börja sjunga övertoner. Jag kommer att ta upp en hel del arkitekturpärlor, men också några floppar där allt gick snett.

Anmäl dig till Stockholms historiekryssning den 26–27 november 2023 här.

Publicerad i Populär Historia 12/2023