Vasamuseet har fått drygt 4 miljoner för att undersöka alla de textilfragment som tagits omhand från skeppet Vasa.

© Wolfgang Sauber & L-BBE

Kläderna ska berätta om Vasas besättning

Tack vare ett bidrag på drygt fyra miljoner kronor kan Vasamuseet dokumentera och kartlägga de bitar av kläder, skor och textil som bärgats med skeppet. Förhoppningen är att få veta mer om hur besättningen och den vanliga 1600-talsmänniskan klädde sig.

18 november 2019 av Anna Larsdotter

I Vasamuseets samlingar finns 12 000 fragment av textil och läder som hittades ombord Vasa när skeppet bärgades på 1960-talet. Det handlar om kläder och skor som besättningen hade på sig eller hade stoppat i sin packning den där olycksaliga dagen i augusti 1628. Nu ska detta både känsliga och unika material för första gången undersökas, dokumenteras och analyseras i detalj. 

Museet har fått 4,3 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond till projektet som ska ge ny kunskap inte bara om besättningen på Vasa utan också om hur vanliga människor klädde sig och använde sina kläder under den tidigare delen av 1600-talet.

– Det handlar om tre kategorier av fynd, berättar dräkt- och textilhistoriker Anna Silwerulv som är ansvarig för dokumentationen av textilierna.

– Dels lösa fynd som hittades på däck, dels kläder och skor som fanns på eller bredvid skeletten, dels sådana som var packade i kistor eller tunnor.

Bevarade vardagskläder ovanligt

Bevarade vardagskläder och skor från 1600-talet är ovanligt i museernas samlingar – kläder återbrukades ofta tills det inte fanns något kvar av dem. Dessutom fanns under lång tid inget intresse av att samla annat än de kungligas dräkter, och då de allra mest spektakulära stasserna.

För att undvika att man ska behöva hantera de känsliga föremålen i onödan ska de fotograferas och digitaliseras på detaljnivå. Här dräkthistoriker Anna Silwerulv vid delar av en bevarad dräkt från Vasa. 

© Catrin Rising/SMTM

När det gäller Vasa tillhörde de bevarade plaggen och skorna besättningen på skeppet, varav de flesta var utskrivna bönder och fiskare. Dessutom fanns en grupp professionella sjömän ombord. Besättningen kunde även ha med sin familj på resan – bland skelettfynden av ett femtontal personer finns kvarlevor av minst två kvinnor och ett barn.

Genom att detaljgranska kläder och skor kan forskarna dra slutsatser om vem de var och vilka uppgifter de hade ombord.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– Kläder är något vi bär närmast kroppen, de kan berätta om personlighet, status, livsföring och arbetsuppgifter. När det gäller Vasa kan vi sätta plaggen och skorna i en kontext med skeppet, med levnadsvillkoren ombord men även i det större samhället i norra Europa, säger Anna Silwerulv.

Fler experter knyts till projektet

Projektet kräver en hög grad av specialkunskaper och tekniska kunskaper om alla de olika stegen i tillverkningen av föremålen. För att se hur olika textilfragment en gång varit hopsydda till tröjor eller byxor krävs insikt i vävteknik och trådspinneri. Likaså behövs expertis för att avgöra hur olika typer av läder hör samman i en sko.

– Det är något av ett detektivarbete, säger Anna Silwerulv.

Pengarna från Riksbankens Jubileumsfond innebär att fler experter nu knyts till projektet. Dräkt- och textilhistoriker Cecilia Aneer, lektor vid Uppsala universitet och Al Saguto, skoexpert och tidigare anställd på Colonial Williamsburg Foundation i USA kommer att bli en del av teamet, som leds av Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker.

Kanske är du intresserad av...

Läs också