Enligt sagorna besegrade Erik Segersäll Styrbjörn Starke i slaget vid Fyrisvallarna på 980-talet. Både slaget och Styrbjörns existens är idag starkt ifrågasatta.

© Mårten Eskil Winge/Nationalmuseum

Vem var Sveriges förste kung?

En 800-talskrönika nämner Björn medan andra ser Erik Segersäll eller hans son Olof som Sveriges förste kung. Dick Harrison resonerar kring svaret på frågan: Vem var Sveriges förste kung?

14 september 2019 av Dick Harrison

Vem var Sveriges förste kung? Svaret beror på vad vi menar med Sverige. Om vi söker efter kungar som med visshet har härskat i både Svealand och Götaland kommer vi inte längre tillbaka än till decennierna kring år 1000. 

Om vi däremot accepterar män som bara har härskat i delar av Sverige – till exempel Mälardalen – och som av omvärlden uppfattades som kungar kan vi ta oss tillbaka till 800-talet, då Rimberts biografi om Ansgar, Vita Anskarii, skänker oss goda utgångspunkter.

Den omstridde kung Björn

Enligt Rimbert utövade en kung vid namn Björn välde över Birka vid tiden för Ansgars första vistelse där omkring 830. Björns ställning var omstridd. En före detta härskare vid namn Anund sökte förgäves återta makten omkring 844.

Vid tiden för Ansgars andra besök i Birka, omkring 852, behärskades området av kung Olof. Även dennes maktställning var påfallande svag, vilket framgick av hans oförmåga att bistå nykomlingarna. Olof förklarade för Ansgar att han inte vågade stödja dennes mission, eftersom kristna präster var illa sedda.

MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV

Björns och Olofs kungadöme var alltså inte särskilt starkt, särskilt inte i fredstid. Förmodligen erkändes monarkerna endast av bönder och stormän i Mälardalen. Det mest positiva, ur källkritiskt hänseende, med Vita Anskarii är att Rimbert var samtidig med de kungar han skriver om.

Ring, Erik och Emund

Läget är sämre för 900-talets räkning. Adam av Bremen, vår källa till detta århundrades svenska härskare, skrev sitt verk först på 1070-talet och saknade förstahandsinformation. Enligt Adam besökte den tyske ärkebiskopen Unni Birka år 936.

Då hade området tre kungar: fadern Ring och sönerna Erik och Emund. Adam nämner även en senare kung med namnet Emund. I övrigt vet vi inget om dessa monarker.

Olof Skötkonung och hans far Erik Segersäll.

© Alamy/Image select & British Library

Erik Segersäll och Fyrisvallarna

Desto fler uppgifter har vi om Erik, i sagorna känd som Erik Segersäll, som lär ha dött på 990-talet. Adam nämner att Erik tidvis också behärskade Danmark. Detta är inte osannolikt, särskilt inte om vi föreställer oss ett löst överhöghetsvälde över stormän.

Adam hade betydligt bättre kunskaper om Danmark än om Sverige och kände den danske kungen Sven Estridsson, som mycket väl kan ha gett honom korrekt information. Erik var enligt Adam gift med en syster till härskaren i Polen, vilket vittnar om vida ambitioner och försök att bygga nätverk med främmande härskare.

Erik Segersälls mest mytomspunna seger är slaget på Fyrisvallarna, en drabbning som enligt västnordisk sagotradition skall ha utkämpats mellan honom och hans landsflyktige brorson Styrbjörn, som stupade. Källkritiken har varit obarmhärtig mot denna konflikt. I dag betvivlas att slaget överhuvudtaget har ägt rum. Inte heller Styrbjörns existens kan beläggas.

Olof Skötkonung

Fullt historisk är däremot Eriks son och efterträdare Olof, mer känd som Olof Skötkonung. Han regerade från cirka 995 till cirka 1022. Olof har av hävd räknats som Sveriges förste kung, eftersom både skriftliga källor och bevarade mynt visar att han utövade kungligt inflytande över såväl bygderna kring Mälaren som bygderna kring Vättern. Sammanlagt några hundra mynt – Sveriges första – har bevarats. Inskriptionerna nämner Olof, präglingsorten Sigtuna samt myntmästarna.

Publicerad i Populär Historia 2/2019

Kanske är du intresserad av...

Läs också