"Jag är helsåld på tidslinjer"

För fem år sedan debuterade journalisten Linda Linnskog Rudh som författare med en barnbok om riddarliv under medeltiden.

Nu är hon tillbaka med boken Kungaliv, som riktar sig till något äldre barn. Här berättar hon om Sveriges alla regenter från Gustav Vasa till Carl XVI Gustaf.

Vilken är bakgrunden till ditt beslut att skriva böcker om historia för barn?

– Under 1990-talet var jag verksam som guide på Livrustkammaren i Stockholm och hade otaliga visningar för barn i alla åldrar. Kring millennieskiftet pluggade jag journalistik och i samma veva erbjöds jag att ta över som stående skribent i Riddarposten, museets medlemstidning för barn. Det var ett kul och inspirerande uppdrag som jag hade i 15 år. Det blev ett sextiotal artiklar om kungligheter i historien, deras kläder, smycken, vapen och rustningar, berättar Linda och fortsätter:

– Kunde mina texter återanvändas? undrade jag. Efter omarbetning och kompletteringar använde jag textmaterialet till boken Riddarliv som gavs ut 2016, och i viss utsträckning också för min andra bok Kungaliv.

Kungaliv följer en mall med olika delar – en berättelse, en faktaruta, en utblick på omvärlden och en tidslinje. Vilken del är viktigast?

– Alla delar hänger ihop och ger sammantaget en bred och trovärdig bild av regenten som människa och monark. Men om jag ska poängtera någonting så får det bli tidslinjerna. Jag är helsåld på tidslinjer. Det är ett helt suveränt pedagogiskt hjälpmedel för att kroka upp händelser och etablera sambandet mellan dem, förklarar hon och fortsätter:

– Inspirationen att använda tidslinjer hämtade jag från minnesmästaren Mattias Ribbing, som är expert på att hitta metoder för att komma ihåg saker bättre. Jag lät varje regents livstid bli en tidslinje, sammanflätad med viktiga historiska skeenden – ett tidsödande men viktigt jobb.

I boken presenterar du 23 regenter. Vem är din favorit?

– Sedan många år är det Oscar I. Han var liberal på flera områden och hade en förhållandevis modern människosyn. Bland annat propagerade han för humanare fångvård och allmän skolplikt. Oscar menade att utbildning gjorde folk till bättre människor. Vår son är inte för inte döpt till Oscar, säger Linda Linnskog Rudh och fortsätter:

– Under sina år som kronprins kom Oscar I ofta i bråk med sin mer konservativa pappa, Karl XIV Johan. Han oroades över att kungamakten hotades av liberalismen. Generationskonflikt och värdekonflikt på en och samma gång!

Vilken regent tycker du var knepigast att skriva om?

– Egentligen var det två som ställde till det en smula för mig och krävde extra varsamhet: Fredrik I och Karl XV. Båda höll delvis till i den miljö som jag vill kalla för otrohetsträsket. Målgruppen för min bok är barn, men jag ville absolut inte väja för verkligheten, och kungarnas »affärer« kunde ju inte raderas bort.

Hur hanterade du detta?

– I varje regentkapitel har jag med rubriken »Vad var det som hände?«. I avsnittet om Fredrik I skrev jag rakt på sak, att kungen uppvaktade den 16-åriga hovdamen Hedvig Taube som blev hans officiella älskarinna. Ett barn! Det blev skandal och omgivningen förfasade sig över kungens grova äktenskapsbrott. I kapitlets inledning berättar jag i novellens form något mildare om upptakten till denna ojämlika relation. Det gav en rimlig balans tycker jag.

Vad har du på gång i skrivarstugan?

– Efter riddarliv och kungaliv söker jag efter ytterligare ett slagkraftigt historiskt tema som slutar med »liv«, men har ännu inte klurat ut vad. Jag provar just nu på en annan typ av historiskt berättande, där jag väver samman 1920-talet med nutiden. Scenen är min barndomsstad Eskilstuna. Några kapitel är klara, men jag vet i dagsläget inte riktigt vart det tar vägen.